Mamma!

Du är det finaste jag vet, du är det dyraste i världen! Du sprider ljus och värme som ingen annan kan och om du var vaken skulle ja ge dig allt det där jag aldrig ger dig...

Men just nu tror jag att du sussar sött. Jag kunde inte sova & mindes att du, sist vi var hemma-hemma, sa att du ville börja blogga, så, här är den, din alldeles egna blogg!  Vissa gånger i livet känner man bara "why did it have to be me?"...oavsett om det gäller små eller stora saker så är det vid dessa tillfällen skönt att ha en blogg för att bara skriva av sig i...

Men oftast är det de roliga sakerna man vill dela med sig av, roliga minnen man har eller planer för framtiden. Eller vad man gjort för härliga saker just idag! Eller underbara vänner, bra musik (så som Ikaros) och kanske en bild...




Det är också här som rosor aldrig dör, där de fina minnena av mormor och morfar kan leva vidare...där Du kan berätta om dem, minnas & älska, och jag är helt bombsäker på att de läser vartenda ord :-)

Som den gången när morfar nös...när han krattade löven. Det är ju egentligen ett av pappas första minnen av morfar...men det är ändå en härlig historia att berätta...

Och ja, egentligen är ju också pappa en härlig historia för sig...här kan du ju börja berätta...om livet med Egon :-). Vem vet, det kanske blir en bok en dag? Som den gången han la den frysta fläskfilén i skåpet med skålar så att du fick den på dig. Genomfryst.

Eller den gången han hade tandvärk och skulle döva smärtan med sprit. Ja, alltså inte dricka, utan dutta med bomullstussar...men botten gick ur på flaskan och han sprang och hämtade bomull (istället för handdukar för att torka upp) och duttade i spriten och stoppade in bomullstussarna i munnen *fniss* Ja...det var ju liksom så det var tänkt från början...

Eller den gången han stängde in en främmande hund i grannens hundgård...Eller den gången han råkade låsa sig ute i hotellkorridoren i Spanien...

 

 

---

Du kan också berätta om hela våran stora (oftast härliga) familj. Som den gången jag & Mimmi sjöng Lasarettsvisan för dig på din 50-års-fest...och alla otaliga luciatåg som blivit framförda gråtandes...

Om alla födda & fådda barn som ni, du & pappa, varje dag skänker så otroligt mycket värme och kärlek...låter oss komma nära till era hjärtan så som dem vi är...

Ja...det finns hur mycket som helst som man kan skriva om i sin blogg. Och är det någon som kan inspirera, minnas, leva, lyssna, beröra, finnas och bara vara helt enasteånde underbar...ja, då är det Du!

För du är det finaste jag vet...

Nu hittar jag inga fler ord...och inte heller några fler låtar eller låttexter att väva in i min lilla text. Även fast jag vet att det finns många, många fler som du älskar och som betyder mycket. Men jag tror att jag har fått med alla "våra" låtar som vi har i familjen :-)...

Har en hälsning från min tvillingsyster också: "Heeej Siw! Jag älskar dig! Puss och kram från Beccis!"

Jag hoppas att du blir glad för din nya blogg och när vi kommer hem-hem till helgen ska jag visa dig hur du lägger in text, bilder och musik i bloggen.

En stor kram från din dotter, Joy.