Rapporter duggar in om det kaotiska väglaget, man blir lite skakad. Men jag börjar faktiskt lära mig att inte ta ut något i förskott. När min kära tvåa blev sjuk nu i höstas och jag gick ned för räkning av oro, då bestämde jag mig för att nu får det vara nog! Mina kära ska ju inte behöva vara rädda för att berätta kriser för mig:p g a att jag tar det så dåligt! Jag vill ju vara ett stöd och en trygghet.