Första hälften var som den brukar, någon snö hade vi inte fått tack o lov och tvättmaskinen fungerade :)

När jag hängde tvätten ute på grovaltanen så kom en bil:

Min Etta, vår älskade Annelie kom på en FIKA! Det kan bara ni förstå som har era barn på 6-7timmar avstånd eller mer. När dom så står där så blir man helt ställd :)

Verkligheten är också sådan att man liksom strider (jobbar för) sitt underbara barnbarn/barnbarnsbarn: 

Signe! Vackra goá Signe!

Vi bara älskar och:

jag tycker verkligen om att få älska denna lilla underbara människa som faktiskt är själv i sitt släktförhållande och inte ens vet om det! Och inte ens utnyttjar det därför att hon inte behöver det: hon är sig själv nog och vet det redan :)

 

 

Och så vill jag berätta: Vår underbara, fina Hanna som vi verkligen älskar och tackat för redan innan hon gav oss Signe! Så klart är det Robins familj! Underbara snälla fina Robin-vi älskar verkligen dig så mycket.

 

 

Underbara!!!