Känns lite surt. Käre maken bad så bevekande: kan du inte se på tv ikväll med mig? Jo, men visst jag kan väl sticka? Ok! Men--- jag visste liksom inte hur tråkigt det skulle bli! Trots stickning. "Ihuvudet på Gunde Svahn". Det är liksom inte alls jag och trots att jag inte har någonting personligt emot Gunde Svahn så har jag inte heller något stort (eller litet, eller obefintligt) intresse över vad som finns i hans huvud? Jag tänker, trots stickningen: Vad angår det här mig? (ursäkta mig Gunde, det handlar inte om dig som person eller idrottsman) det handlar om intresse helt enkelt. Och jag är, verkligen ÄR: INTE ett skvatt intresserad av idrott! Förlåt!

Men!

Jag ser fram emot en riktig pysselhelg: Välkomnar bästa vännerna både på pyssel, HD-klädsel, tv-reportage och en massa, massa härligt prat, skratt, mat, glädje och kärlek :)

(nu hör det till saken att den maskulina delen av bästa vännerna också gillar speedway, motorer m m) så han/de

har säkert sett på tv ikväll :) Hur som: hjärtligt välkomna till granris och tallbarr i helgen :)