och mina ögon tåras. Kastas tillbaka 29 år i tiden när den här vackra låten betydde en räddningsplanka för mig vid en tidpunkt när jag varje minut väntade på ett dödsbud :(

Men det blev istället glädje och kärlek. Och nu går den som överlevde och väntar på sin lilla - det är så mycket känslor så jag blir vimmelkantig. 

Dessutom fyller min älskade tvåa år och varje år när det närmar sig jul tänker jag på henne och minns när jag och mina då små flickor sov tillsammans i julgranens sken, nu rinner tårarna för fullt - av glädje de mina.

 

   

 

 

 

 

Lucia 1988 <3

Tyvärr är det sista kortet för stort så min Jenna försvann ur bild :(