Julen har varit här!
Och med den mina nära och kära. Alla har inte varit hemma men vi har haft fina kontakter. Snön hedrade också med sin närvaro som jag i och för sig inte är nämnvärt förtjust i. Men det är ändå vackert att se på. Den här julen har vi ju också faktiskt haft ganska många små barn här; Rasmus, Mikaela, Tim, Jonatan, Novalie och Thilo! Det har verkligen varit jätteroligt. Att sedan Simon och Joy varit hemma en hel vecka har varit en stor förmån, då hinner man med att prata ordentligt. Jag har också haft en ny känsla: tack så himla mycket för att vi allesammans finns kvar. Den här julen är det många som har någon älskad att sörja och sakna, men vi slapp undan med bara förskräckelsen - två gånger - till och med.
God fortsättning önskar jag alla.
Lördag kväll
En sak vet jag ändå helt säkert; jag kan inte leva utan alla de mina nära och kära! God natt och sov gott!
Tisdag morgon
Joy är min yngsta dotter, en underbar liten människa som alltid bara spridit glädje även om hon är nojig ibland. Josse är mitt näst äldsta barnbarn, också en underbar människa precis som alla i vår stora sköna familj.
Idag ska jag försöka ta lite bilder och se om jag klarar att lägga in dem.
Igår var David och Rasmus här medan Therese var till Skövde och Roger jobbade. Roger är min son, Therese är hans fru, David är hans bonusbarn och Rasmus hans son. Alltså är jag faktiskt farmor till två jättefina pojkar. Mormor har jag ju varit i 26 år och börjat vänja mig så smått, dessutom är jag mormor till ganska många; elva stycken mellan 26 och 1 år!
Det kommer att ta många bloggstunder innan jag ens har presenterat hela familjen!
Jag glömde
Joy
tog kort på mig hemma hos mamma o pappa sista tiden i radhuset.
Alltså detta är jag, Siwan, 64 år fyllda. Mamma till en hel massa underbara ungar, alla är vuxna och utflugna och har egna ännu underbarare ungar som jag då har förmånen att få vara mormor och farmor till.
Det är så att jag har fött fem barn varav fyra lever. Så har jag fått fem barn att älska och fostra och som vi fortfarande har kär kontakt med. Så har tolv andra barn vistats hos oss kortare perioder p g a föräldrars sjukdom eller andra orsaker. Dem har vi mer sporadisk kontakt med men många härliga minnen av allihop.
Jag har också förmånen att vara gift med världens bästa Pappa och make som jag kommer att berätta mycket om.
Detta var en kort sammanfattning av vem jag är och jag hoppas att jag får återkomma som den jag är.
Se världen
Men! Fakta kvarstår och då får jag vackert gilla läget. Vilket jag tänker göra.
Mer om min värld senare.
Fler!
Vi ÄR ju minst 30 kanske fler t o m i vår stora familj. Jag glömde våra fyrbenta familjemedlemmar, här är vår Molly!
Tack min kära!
Ikväll har min käre make kört goda vänner till tåget, de ska hälsa på sin lilla lilla familj i Göteborg. Fem personer har de, jämfört med vår familj, exakt 29 personer är vi just nu sedan Linus gjort slut med Joanna. Låter det skrytigt? Men det är det inte, jag är bara jättestolt över min stora härliga familj.
Till min kära...
Mamma!
Du är det finaste jag vet, du är det dyraste i världen! Du sprider ljus och värme som ingen annan kan och om du var vaken skulle ja ge dig allt det där jag aldrig ger dig...
Men just nu tror jag att du sussar sött. Jag kunde inte sova & mindes att du, sist vi var hemma-hemma, sa att du ville börja blogga, så, här är den, din alldeles egna blogg! Vissa gånger i livet känner man bara "why did it have to be me?"...oavsett om det gäller små eller stora saker så är det vid dessa tillfällen skönt att ha en blogg för att bara skriva av sig i...
Men oftast är det de roliga sakerna man vill dela med sig av, roliga minnen man har eller planer för framtiden. Eller vad man gjort för härliga saker just idag! Eller underbara vänner, bra musik (så som Ikaros) och kanske en bild...
Det är också här som rosor aldrig dör, där de fina minnena av mormor och morfar kan leva vidare...där Du kan berätta om dem, minnas & älska, och jag är helt bombsäker på att de läser vartenda ord :-)
Som den gången när morfar nös...när han krattade löven. Det är ju egentligen ett av pappas första minnen av morfar...men det är ändå en härlig historia att berätta...
Och ja, egentligen är ju också pappa en härlig historia för sig...här kan du ju börja berätta...om livet med Egon :-). Vem vet, det kanske blir en bok en dag? Som den gången han la den frysta fläskfilén i skåpet med skålar så att du fick den på dig. Genomfryst.
Eller den gången han hade tandvärk och skulle döva smärtan med sprit. Ja, alltså inte dricka, utan dutta med bomullstussar...men botten gick ur på flaskan och han sprang och hämtade bomull (istället för handdukar för att torka upp) och duttade i spriten och stoppade in bomullstussarna i munnen *fniss* Ja...det var ju liksom så det var tänkt från början...
Eller den gången han stängde in en främmande hund i grannens hundgård...Eller den gången han råkade låsa sig ute i hotellkorridoren i Spanien...
Du kan också berätta om hela våran stora (oftast härliga) familj. Som den gången jag & Mimmi sjöng Lasarettsvisan för dig på din 50-års-fest...och alla otaliga luciatåg som blivit framförda gråtandes...
Om alla födda & fådda barn som ni, du & pappa, varje dag skänker så otroligt mycket värme och kärlek...låter oss komma nära till era hjärtan så som dem vi är...
Ja...det finns hur mycket som helst som man kan skriva om i sin blogg. Och är det någon som kan inspirera, minnas, leva, lyssna, beröra, finnas och bara vara helt enasteånde underbar...ja, då är det Du!
För du är det finaste jag vet...
Nu hittar jag inga fler ord...och inte heller några fler låtar eller låttexter att väva in i min lilla text. Även fast jag vet att det finns många, många fler som du älskar och som betyder mycket. Men jag tror att jag har fått med alla "våra" låtar som vi har i familjen :-)...
Har en hälsning från min tvillingsyster också: "Heeej Siw! Jag älskar dig! Puss och kram från Beccis!"
Jag hoppas att du blir glad för din nya blogg och när vi kommer hem-hem till helgen ska jag visa dig hur du lägger in text, bilder och musik i bloggen.
En stor kram från din dotter, Joy.
