Jag har begått
en så pinsam handling så jag skäms som en hund bara att berätta den.
De sista veckorna HAR varit jobbiga känslomässigt, men det är ingen ursäkt att GLÖMMA sina allra käraste vänner?
Lilían och jag hade bestämt att vi skulle grilla igår! De skulle ha med mat att grilla, vi skulle stå goda röror, sallader, bröd m m. Fin sommarkväll var det också. Men idioten jag hade totalt glömt bort alltihop. Jag ringer Joy på jobbet och vi bestämmer att träffas i Skövde 16.30 för att gå ut och äta. Som tur var så ringde Lilian och frågade när de skulle komma? Kan någon förstå hur jag kände mig då? Kan någon förstå hur jag kände mig hela kvällen? Så pinsamt men jag lovar och svär: jag gjorde inte så med flit, absolut inte!!!!! Och jag ska kompensera er resten av mitt liv!
Jag börjar med att bjuda er till den restaurangen vi var på i går; Glädje. Så trevlig och så kanongod mat! Dessutom närproducerad och varje rätt på á lá carten var ordentligt beskriven med hemort, tillagningssätt och tilltugg. Jag åt kycklingfile från Tibro med rostade primörer (kommer inte ihop gårdens namn) men det var pyttesmå morätter, det var pyttesmå lökar, sparris, en supergod potatisröra på färskpotatis. Käre maken och Joy åt varsin entrecote från en gård utanför Skövde, hemgjord pommes chateu, och hemgjord bearnise serverad ur en liten syltburk. En stor ale och ett glas husets vin dracks till och smakade så bra alltihop så det blir abslut fler gånger. Först ut blir alltså Kjell o Lilian, bestäm datum och den här gången ska det skrivas upp ordentligt.
Förmodligen försöker hon hålla sig för skratt åt mig, jag har säkert sagt något dumt.
Entrecote
Kycklingen som kan rekommenderas med glädje hos Glädje!
Kvällen avslutades storgråtande framför tv:n och den norska konserten, jättevackert och tårigt. Allra sist sjöng Åge Alexandersen Lys og varme och alla sjöng med och alla hade tårar i ögonen, en helt otroligt stor stund av stora känslor.
Gårdagen blev väldigt slapp
men det kanske behövdes? I varje fall behövde ju Joy det och hon tog dagen tillvara, låg t o m i solen en bra stund :) Så var vi till Vassbacken och åt glass för första gången på hela sommaren, det kändes också avslappnat. Otroligt mycket stora vackra båtar i Vassbacken och mycket folk. Överhuvudtaget var det mycket folk ute och myste igår, det är skönt att se hur folk njuter av sommaren. Kvällen avslutades med att jag ville grilla korv. Vanlig enkel korv (inte hot dog precis utan olika kryddkorvar, men ändå vanlig korv. Det har vi inte grillat på hela sommaren trots att vi grillat så mycket. Och så blev det också. Lagom till korvgrillningen kom goda vänner och förhöjden kvällen ytterligare. Tur att dom cyklade :)
avslappnad Douglas!
Joy i pose, sittande i den fina lillsoffan käre maken snickrade ihop igår av gamla vackra smidesgavla och nytt vackert lärkträ som kommer att gråna fint till nästa sommar!
Joy är barn på nytt och prövar den gamla knirkande gungställningen.
Jag kan inte riktigt
släppa allt ont som hänt under 2011. När det känns som om sista veckan och tragedin i Norge gör att det väl ändå måste vända snart? Jag tänker på ungdomarna på Utöja, vilken glädje, vilken fest och vilka förväntningar.! Det som hänt har nog skapat stora psykiska sår i dem som det kommer att ta åratal att läka. Trots allt stöd de har och har haft från hela världen.
Jag hyllar verkligen begreppet delad glädje är dubbel glädje och delad sorg är halv sorg. Varje gång jag träffar på en aha-upplevelse så vill jag omgående dela den med mina kära. Och jag kan glädja mig månader i förväg att få bjuda mina kära på något som jag själv upplevt så positivt. Sedan är det ju ofta så att det blir mottaget med måtta - jag hade alltså haft överförväntningar-eller har jag träffat på energitjuvar :)?
Nej nu ska ni slippa mitt tjat. Ha en bra kväll och jag hoppas innerligen att Sandra fått komma hem och fått med sig en säker men snäll diagonos!
Är så imponerad!
Fick just en kommentar från en annan bloggare som heter Ida. En ung söt tjej. Jag gick då in på hennes blogg och blev riktigt förskräckt: hon tyckte att det var att ta i detta med att hylla offren, vadå det är ju inte ens i Sverige? Hon undrade vad alla håller på med?
Ja, var och en får ju ha sin åsikt, men jag blir rädd när en så ung människa visar sådan avsaknad av empati! Själv är jag imponerad av att så många uttrycker sina känslor, så många drar igång rörelser Vi gillar olika, vi håller våra händer m m. Jag är faktiskt stolt över att vara en av dem. Och jag hoppas att Ida får tillbaka sin empatiförmåga eller att jag läste henne helt fel :)
Sedan kan man ju undra över mycket. T e x den SD som idag skrev i sin blogg "hade inte Norge varit mångkulturellt, hade detta aldrig hänt". Den här Sverigedemokraten sitter som nämdeman i Migrationsdomstolen!!!!!!!
Avslutar med ett mycket upprört NEJ till nazister i allmänhet och högerextremister av alla slag i synnerhet,
Nu är det bokat till helgen 13-14 augusti :)
Jag hade hoppats på kunna skriva ut helgens aktiviteter, men det vill sig inte.
http://www.kronkarr.se/ så jag får hänvisa till adressen här, då kan ni titta lite på presentationen.
Så har jag också lagt ut lite trevare för att kunna ha en familjeträff där. Vi är ju så många men Lena säger de klarar av oss med hjälp av husvagnar, tält, gårdens olika rum och självklart lite hjälp med matlagningen. Jag tror inte att det största problemet är platsen, jag tror det största problemet är att kunna samordna tiden så att så många som möjligt kan komma :)
Solen skiner igen, vad skönt!
Jag har setat klistrad vid datorn eller tv:n och hållt mig uppdaterad om Norge nu i flera dygn. Idag ger jag upp, ingenting kan man göra och det är så hemskt att läsa om alltihop. Det är väldigt lätt att bli hatisk och bitter, men det är just i sådana här situationer som det gäller att hålla demokratins fana högt, precis som norske statsministern har sagt i varje sorgetal han har hållit nu efter katastrofen. Men det är svårt att känna sig demokratisk när sådana aktörer som Sverigedemokraterna och deras skandinaviska motsvarigheter finns på kartan och att det finns sådana som också röstar på dem!
Robin! Vi längtar tillbaka efter er, det blir alltför sällan man ses. Men vi kommer upp en gång till före vintern :)
Idag blir det gräsklipparen, tvättmaskinen, dammsugaren, vattenkannorna och perkulatorn som gäller, jag har inte riktigt tagit ta i det ännu, det har ju varit andra trevligare saker att göra :)
I söndags t e x fick vi ett kärt besök. Bästa vännerna kom hit och delade vår frukost. Dessutom var både Roger, Joy och Stefan med. Klockan var ju över 12 förstås men det fick bli frukost i alla fall. Idag, Kjell o Lilian, ska vi boka er och oss en helg, vi återkommer.
Ha en bra dag!
Vilken härlig svampskog!
Det var inte lång stund vi var ute idag men här är rensat resultat: 5 liter.
Och när jag ändå är på gång kan jag ju visa några loppisfynd också.
Korgar för totalt 60 kronor, den ena köpt hos den vackra gamla Gun :)
Glaskupa med silverfat till, köpt hos vackra Gun för 20 kronor.
2 lit konservburk med glaslock, Kosta glasbruk, 30 kronor. Den fina flaskan kostade 20 kronor på en loppis i Söderhamn, glasljusstaken 10 kronor i Arbrå - (tror jag) och den fina vita porslinsbrickan kostade 10 kr, men jag minns inte var. Återkommer med lite mer i morgon, men då blir det mest "före"-bilder. Nu ska vi hjälpa våra härliga grannar med deras trasiga dusch och tacka för tillsyn av hus och blommor den veckan vi var borta.
Kramis!
Söndag och hemma igen.
Efter en knapp vecka i Hälsingland där det som vanligt är trevligt och rart att få krama om alla älskade. Stort tack Annelie o Micke och allihop! Det kändes verkligen i det gamla mammahjärtat att få höra om hur duktiga ni är. Att jag visste det redan spelar ju ingen roll, man är ju inte så objektiv som mamma/svärmor/mormor/farmor m m :)
I går kväll möttes vi av Roger, Joy och Stefan och de bjöd på gorgonzolaspäckad fläskfile som Roger gjort i ordning och grillat. En helmysig kväll återigen tillbringad med ännu fler älskade!
För att återgå till resan i Hälsingland så har jag ju hittat lite roliga saker, men jag visar foton och grejor en annan dag. Dock skall jag berätta om ett möte som berörde mig. Vi stannade till vid Snoddastorpet, alltså torpet där Gösta Snoddas Nordgren bodde mellan sina turneér. I den vackra vita villan bredvid torpet fanns en loppis. Kvinnan som drev den hette Gun och hon var verkligen mycket märklig.
Stort tjockt lockigt mörkt hår, ärtigt klädd i röd t-tröja, svarta shorts och rött bälte, bara bruna muskulösa ben, svarta snygga träningsskor och ett brett rött hårband. Hon kom springande emot oss, jag menar springande, och var dessutom jättetrevlig. Lite trött sa hon att hon var för hon hade jobbat hela natten. Och nu kommer vi till vägs ände: Gun är alltså fyllda 81 år! (jag hade gissat på ungefär 55-60) och hon kör taxi på nätterna i Bollnäs! Snygg, vital och duktig. Allt där var hur välskött som helst så gissa att man fick mindervärdhetskomplex gånger flera när man varit där en stund.
En annan rolig grej. Vi bestämde oss för att äta på grillbaren i Arbrå och hade lagom börjat när det kom ett ungt snyggt par och kramade oss! Robin och Hanna! Hur kul som helst att bara stöta på så där, det är vi ju inte vana vid.
År 2011
tycks bli ännu ett djävulsår. Roger fick sorgebud i morse och har varit i Askersund idag, visst hans farföräldrar är gamla och det är tidens gång. Men det känns som om vi just nu är lite jagade av mer negativa händelser än man behöver och det känns som om ?
Jag väljer att vänta en stund med bloggandet, jag känner mig vilsen och rädd. Återkommer när livet jämnat ut sig lite mer.
Så är det!
Från den ena dagen till den andra,
Joy´har köpt sig en liten bil idag, hon är just nu den enda som är lycklig- som inte behöver oroa sig för mjölkpriser, skilsmässor, sjukdomar, alzheimers, hårddisc-krach, kattor/hundar som kissar överallt, turister som beteer sig som om de var med i en film och inte behövde bry sig, högt blodtryck, taskig krok, tandvärk, blomtorka med mera med mera:))))
Hurra för Joy, just nu den enda lyckliga människa vi känner!
Nej! Nej! Vi är lyckliga, tro inget annat, bara lite ledsna, lite deppiga, lite sjuka lite ..............., ash, inget att bry sig om. Vi lever.
God natt, sov gott!
Älskar dig!
Från och med idag får jag vända livet :)
Vare sig jag vill eller inte, det fungerar ju inte bättre för att jag går omkring och deppar.
Återkommer under dagen.
Är ännu inte på humör att skapa.
Jag blir så fruktansvärt ledsen över totalt onödig förstörelse och över totalt onödig elakhet. Det känns som att få en kniv rakt in i hjärtat när någon man älskat, skojat, pratat, pysslat, glatts åt de utvecklingar barnen har gjort, haft gråtstunder av oro för andra närstående, haft djupa samtal om hur vi skulle åtgärda -- jag fattade inte att du inte förstod vad jag sa, att du bara höll med. Det var alltid en fin stämning mellan oss, mycket att prata intressen om byten av inredningstidningar, artiklar, barntidningar och artiklar, så jag med min vurm för ekologiskt, giftfritt, naturligt, närodlat, hemlagat, hemplockat, hembakat! Vad du måste ha känt dig illa till mods, ungefär som när vi ville leka lekar (TP mm på jul) och du aldrig ville vara med. Min blogg har du aldrig läst, du glömde alltid adressen och sakta men säkert förstod ju jag att vår familj var överspelad och när du sedan berättade så fattade jag galoppen omgående.
Ha det så bra nu hoppas att din nya omgivning förstår dig. Man måste var helt säker när man bränner sina broar.
Är riktigt ledsen idag!
Både privat och som samhällsmedborgare. Hur många barn har dött den senaste veckan? Några i rena olyckor, andra med både knivar och bilar som mordvapen. En höggravid kvinna blir svårt misshandlad av två kvinnor? Jag känner inte igen någon av varken offer eller förövare, jag bara blir ordentligt skrämd av hur MYCKET gamla heders- och moralbegrepp urholkats.
Ett privat exempel är att vi alltid klippt en gång- och cykelväg till kanalen (40 m) Vi har också klippt en liten plan vid kanalen för att välkomna campare. Så har vi satt upp en bänk, en blomlåda och en badbrygga. Många gånger under åren har vi kunnat glädjas över att människor har setat på bänken och vilat, slagit upp sina små vandringstält eller bundit fast sin båt vid bryggan. Men vi har också fått fiska upp både bänk och blomlåda ur kanalen ett antal gånger, vi har blivit av med nysatta plantor, vi har fått plocka upp glas och ölburkar, vi har fått ringa efter anhöriga så de kunnat hämta sin överförfriskade släktning som legat bakom bänken och sovit. Okej, vi har tagit det så länge som det fina översteg det fula. Men som motvikt så har vi grävt ned ett stort tungt betongrör som vi planterat i och en fastgjord kraftig timmerbänk istället för sådant som är lätt att förstöra eller slänga i kanalen. Ingenting hjälper dock. Vår fina brygga blev söndersparkad och puttad i kanalen vid Skördefesten i höstas, idag har de rullat i betongröret och den tunga bänken också. Törnrosen jag hade planterat hade de bara vält ut. Så nu äntligen fattar även dumhuvuden som vi. Slut med klippt stig, slut med välkomnande och blommor. Vi måste förstå att i den här hårda världen finns det inget som heter solidaritet, medmänsklighet och glädje.
Att jag sedan gråter inombords av besvikelse och sorg över ett närstående svek gör ju inte saken en bit bättre.
Jag kommer igen!
Ännu en stor grattiskram
till våran Fredrik som fyller 13, alltså 13 år idag!!! DET är STORT!!! Tonåring!
Jag har varit fortsatt trött och tom idag hela dagen, men ikväll lite bättre. Joy hemma och Yvonne här, bastu- och bassängbad gör susen, nu fattas bara lite kroppslotion. Och sömn!
Fina-fina minnen och bilder. Det borde vara böter på att vara så söt :))))
En teknisk begåvning får ju alltid
rätt till slut :))). (med lite försiktig hjälp från barn eller barnbarn)
Bildkavalkad:
Stolt över ett nytt kusinbarn!
Stolt över dotter med rorenona sosvovärorsosdodrömommomenon :)
Och här är verkligen fler svärmorsdrömmar, familjen som vi i familjen är mycket imponerade av och förtjust i! Det finns två till av samma sort men de är f n inte i bild :)
Magisk avslutning på en underbar vecka!
Bildkavalkad:
Det finns så oerhört mycket mer att säga om denna härliga turbovecka, men jag får spara lite till senare :)
Nuläge är inte fullt så roligt:
Tomt!
Nu börjar jag känna mig hemma igen :)
Huset fullt med barn, hundar och katter :)
Men två´kattor är bortskrämda, en får vi ha i bur :(
Men barnen badar och hundarna har det jättebra.
Blommande basilika och
och badande barn!
Sant är att livet går upp och ned!
Men man är inte falsk och förslagen!
Det blir en stor sorg i dem som måste förstå någon som svikit grovt. Och än värre när barn är med i sveket!
Trots stor sorg och ledsnad så har ändå de här två dygnen varit väldigt fina. I går kväll var Yvonne här med Anders, Jana och Erik, våra kära sommargrannar och Yvonnes son, sonhustru, Rogers barndomsvänner och Rogers bästa vänner och en mycket älskad och beundrad dotter med sina barn och givetvis Roger och Rasmus, käre maken, jag och sist men inte minst, Joy, vår älskade dubbelsladd!
Åskan gick, regnet smattrade men kvällen var så fin!!!!! Så oförglömlig!
Och ikväll kom Familjen 5+söt! Tre underbara gulliganer och två imponerande unga, vackra och trevliga föräldrar. Helt otroligt fint att se! Sedan kom våran speciella tös, Jenny med pojkvän Joakim (helt uppenbart en Frank precis som Stefan Mille :)) och kvällen har varit så himla fin!!! Tack alla ni älskade för att ni förgyller vår sommar och vårt liv!
Vid 21-tiden igår kväll
gick vännen Ruth bort från sin familj, släkt och vänner. Kvällen blev oerhört tragisk men också gemensam, vi var här allihop, kramades och grät, pratade givetvis mycket, mycket om Ruth och allt som hänt. Nu i början så blir det ju den sista tiden som är i fokus, men efter ett tag så kommer också de goda minnena. Värst är det ju alltid för den som blir lämnad kvar ensam i ett gemensamt hem. Det är så mycket som påminner varje dag, varje stund. Vi människor är ändå ganska små och maktlösa sett ur naturens perspektiv. Vad som är viktigt är ju att ta tillvara på varandra så länge man har varandra.
Käre maken sjukskriven fem veckor
för en hel massa åkommor varav magsåret är värst. Bästa vännen nyopererad för armbrott, en annan vän vakar familjen över och det är nog slut när som. Det är absolut inte rolig sommar nu, men man får ändå vara glad över att vi får vara ihop och att vi är många som delar både sorg och glädje, att vi kan både skratta och gråta ihop.
Somliga slipper sorgen men väcker glädjen :)
Återkommer till tidigare överskrift!
Glest mellan inläggen men mycket leva livet just nu! :))
Det är så underbart att få ha så många hemma! Jag vet att jag är egoistisk när jag glädjer mig åt att Rasmus är här och jag vet att orsaken är att hans mormor är så svårt sjuk. Men jag kan ju inte hjälpa henne, kunde jag så skulle jag! Nu kan jag vara glad över att kunna hjälpa till i någon ände och att få umgås med ett älskat barnbarn tillsammans med fem stycken älskade barnbarn till!
Alltså svensk sommar; mulet visserligen men +22 och ungarna har nog legat i bassängen åtminstone fem gånger. Ok, de är blåa om läpparna ibland och man får värma upp dem med fårskinn mellan varven, men de har underbart roligt och det är en så stor glädje att höra deras rop och glada skratt! :))))
I bassängen är Rasmus och Nellie. På sargen står Joel, Fredrik, Linda, Helmer och hans lillebror (som inte ville bada)
På motsatta sidan står vackra mamma Lotta och fotar!
Det syns väl inte att jag mer eller mindre tvingade Rasmus att fotas tillsammans med Linda?
Efter sju bad fick vi packa in en blå Nellie i lammskinn :))
Två älskade supersociala :((
Och så det bästa till sist: En liten prinsessa med våta lockar och smultron på grässtrå!
Ha det bra allihop och sov gott, det ska vi göra allihop!
Det blir lite glest mellan inläggen
eftersom det finns så mycket annat kul också :)
Här har vi haft en skön helg. Lördagen spenderade vi på en liten resa till Vara där vi inhandlade en korgstol till oss själva och en fåtölj till Joy. På kvällen drog alla utom jag, Rasmus och Yvonne iväg på Förfesten, som ju blev så bra som Otto kan göra den :)
Yvonne o jag följde med Rasmus till kanalbron där han hoppade i kanalen några gånger och blev uppdragen med farmors gamla svarta paraply. Tyvärr har jag själv ingen bild för de togs med hans mobil och sedan glömde vi bort det. Väl hemma igen så hade vi en gemytlig pratkväll. Rasmus är ju en 9-åring som har mycket funderingar och "mycket känslor" som han sa :)
Söndag åt vi frukost tillsammans med Joy, Stefan, Roger och Rasmus. Därefter Sjötorp och en skön umgänges- och slappardag följde innan Stefan åkte tillbaka till Nyköping.
Drömmar i Sjötorp. Käre maken, Joy och Stefan. Vad drömmer dom om då?
Troligen den här lilla godingen :)
Lycklig
över mina barn och barnbarn :) Inkluderar alla både som jag fött och fått :) Ledsen över att inte kunna överföra era sorger och bekymmer på mig - som jag kunde när ni alla var små :)
Käre maken pratar med Folksam.
Han vill sänka försäkringen därför att de två uthus som fanns inte längre finns! Ett är rivet och det andra har vi gett bort. Men det låter som han istället får höjd försäkring p g a lyxartikel = swimmingpool :( Men de godtog när vi förklarade att vi inte har någon swimmingpool med tjusig omgivning utan en endast en stor arbetssam bassäng med trägolv runt, inte uppvärmd ens. På tal om bassäng så invigde Rasmus den i går kväll, men jag hann inte fota ens för åskan började dåna med full kraft :(
Den här plantan har jag fått av Anita men glömt vad den heter, kan det vara Ballongblomma?
