Som du sa, Ewa, vilken otroligt vacker november! Jag har aldrig upplevt något ens liknande, vi går här och är helt förtrollade över var solstrålarna hamnar inomhus-vi har liksom aldrig sett det förut den här årstiden. Och jag blir så glad inom mig, tycker verkligen att det förhöjer den kommande advent- och julhelgen. Sol kan ju aldrig vara fel?

Här har vi tagit adventsbastun ikväll, därefter fikat och pratat med vår goé Jocke, bästa Jocke i hela världen :) 

Så har det hänt som jag aldrig trodde skulle hända, vi är helt färdiga med allt adventspyssel! Jag menar givetvis all fina-fina belysning, alla vackra ljus och små granar på trappen :) Det som är kvar nu är bara bonus- alltså herr Julbock och de små tomtarna inomhus. Och det tar vi inte fram förrän runt Lucia, som vanligt :)

Häromkvällen ringde en liten nära och kär-Rasmus! Jag blev så himla glad! Han ville varna oss för alla bedragare som ringer och vill lura oss :) Gullehjärtat :)

Det är sådana stunder som man verkligen är helt lycklig med sitt liv, sin familj, sina vänner och så mycket annat. Jag kommer igen med lite foton, jag är fortfarande lite osams med kameran, datorn och mobilen. Den stackars androiden har jag ju inte lagt så mycket tid på att lära mig, men jag trivs bra med den och jag har den jämt med mig numera och laddad är den!

Så fick jag ett glädjande telefonsamtal ikväll-allra goaste IngaMaj från Vävloftet ringde och sa att hon gjort klart damastväven för att börja väva! Och inga fel hade uppdagats! Jag har ju knutit varpen senaste veckan, jag vet inte hur många tusen trådar det är (lite överdrift) men ivarje fall är det tvåtusen :) Och IngaMaj var också glad-hon hade ju varpat allt garn som jag sedan knutit på och allt stämde! Jätteroligt! Så nu börjar jag väva på måndag- med kolsvart ullgarn och jag ska väva rosor! Det ska bli så himla roligt att väva igen utan det arma magbråcket som gjort så ont när jag vävde :)

När man är så här glad och lycklig som jag är ikväll så tänker man också på allt som är svårt. De stackars barnen i Syrien, givetvis även deras föräldrar, en bloggare jag följt länge som nyligen mist sin son, 28 år, i en trafikolycka, de arma djuren som vi människor plågar för lite pengar, då tänker jag inte bara på angorakaniner trots att de så klart är i fokus nu-utan på alla djur som plågas. Min kära syster-yster berättar ju om hur ynkliga och sjuka många kattor är som kommer till djurhemmet och då svider det illa i mitt gamla kattthjärta :( Både jag och mina syskon är ju verkligen djurvänner, numera på äldre dagar är det mest katter även för käre bror. Förr gillade han nog fåglar mer :)

Nu har jag skrivit färdigt romanen och tackar så himla mycket för mycket kärkomna kommentarer. Då känner man sig inte längre ensam på planeten :)

 

På alla företag som använder sig av telefonförsäljning, all reklam som kryper in under skinnet på mig - t ex i min mail, mitt i mina favoritprogram på tv, all skit som stoppas ned i min brevlåda! Det är faktiskt kränkande! Att man år 2013 inte kan få ha sina tankar ifred! Att hela tiden bli inkräktad på!

Onsdag hela dagen och vi försöker få till lite julmiddag :) Kanske lite adventsmys också. Men det är lite problem med julstämningen när det är +10 ute och full sol. Jag har sett något jag aldrig sett förut, solnedgång på källarväggen! Tydligen blir man aldrig fulllärd :) 

Igår var käre maken inne på magnetkameraröntgen men svaret lär väl dröja till efter jul. Själv gjorde jag klart för pådragning av nya damastplädar, kul att vara igång igen.

I går kväll hade jag lite problem med att somna, var uppe i varv efter att ha sett matchen mellan Leif GW och Högsta domstolens justitieråd, Göran Lambertz. Det var ett skrämmande program och det var en ännu mer skrämmande verklighet. Får man som justitieråd ta så lätt på fakta? I så fall förstår jag varför det blir så konstiga sänkningar av straffen efter överklagan till högsta domstolen. Men för mig blir det en tydlig bild av hur maktkoncentration göder sig själv och sina egna. Jag har alltid haft mycket hög tilltro till rättsväsende. Det blev dock naggat i kanterna för några år sedan när vi själva såg hur vissa socialtjänstemän och även nämdemän kan ta beslut på rena lögner-utan att överhuvudtaget reagera, källkritik ska vi inte tala om :( Men nu är förtroendet för vår rättssäkerhet kört totalt i sank. Det var faktiskt ingen vidare julklapp. Ha det bra! 

Påtänkt senare: Tack Mimmi för hälsningen.

Det känns verkligen som en envägskommunikation det här ? Inte riktigt vad som var meningen och vad jag ville! En diskussionsblogg var vad jag egenligen önskade mig, men här är inte ens familjekommentarer ? Ok, Robin och Joy, ni leder, Josefin kommer på 10 plats, Suz på 20 plats, Ewa och Ove tror jag delar 21 plats, Annelie är inte alls med, Lilian är med ibland-troligen tätare än min familj-jag räknar inte omgångar men jag räknar hjärtgångar :) Roger tror jag inte alls bryr sig att läsa ens :(

Ok! OM det här är något som intresserar så borde det väl ändå finnas en liten kommentar? Om inte: så kunde ni väl vara ärliga att säga ifrån?

Joy o Stefan är hemma och gosar med oss. Vi har ex v satt ljusslingor på smågranarna efter att vi var och köpte slingor :) Så har vi givetvis pratat väldigt mycket allvar och kärlek, tittat på kort både manuellt och visuellt :)

 

 

Men jag får tänka att: den som väntar på något gott .........

Joy o Stefan är på väg hem och det är faktiskt länge sedan. Vi träffade dem ju på Signes dop, men för övrigt känns det länge sedan. 

Det blir inte så många åsikter och debatter längre sedan jag drabbades av GöraFärdigtSjukan. Det hinns liksom inte med att vara så aktiv på bloggen :) Dessutom tar ju Signe mycket av min bloggtid, jag måste ju hinna med henne i utvecklingen trots att det sker på distans :) Och det är ju tid som gör en mig mycket glad och pigg.

För övrigt händer det ju så himla mycket i världen att man inte riktigt vet hur man ska uttrycka det viktiga. Men jag har tagit ett aktivt beslut att verkligen bekämpa nazism och även övriga extremtänkare. Det är så fruktansvärt att både vi, Danmark och Norge nu har nazister i regeringen? Har man glömt ALL historia eller fått sitt intellekt kvaddat?

Jag jag ska inte bli tjatig. Det är dags för Skavlan och där kommer vi att få återse Marie Fredriksson, heder åt henne!

Vi har varit på den vanliga blixtvisiten i Gullspång. Hos vår kära, underbara två+två. Ja, mer blev det inte skrivet igår och den här datorn lever ju sitt eget liv och stänger av sig hipp som happ. Men jag tackar idag istället, min Jenna och de underbara ungarna :)

 

Så tar vi nästa underbara:

 

Vilken härlig bild! Man kunde tro att det är far och dotter :)

 

 

Två underbara till! Nellie, du är så himla fin så man tror inte sina egna ögon :) Och så det lilla charmtrollet med det stora härliga leendet! Love-Love-Love!

Första hälften var som den brukar, någon snö hade vi inte fått tack o lov och tvättmaskinen fungerade :)

När jag hängde tvätten ute på grovaltanen så kom en bil:

Min Etta, vår älskade Annelie kom på en FIKA! Det kan bara ni förstå som har era barn på 6-7timmar avstånd eller mer. När dom så står där så blir man helt ställd :)

Verkligheten är också sådan att man liksom strider (jobbar för) sitt underbara barnbarn/barnbarnsbarn: 

Signe! Vackra goá Signe!

Vi bara älskar och:

jag tycker verkligen om att få älska denna lilla underbara människa som faktiskt är själv i sitt släktförhållande och inte ens vet om det! Och inte ens utnyttjar det därför att hon inte behöver det: hon är sig själv nog och vet det redan :)

 

 

Och så vill jag berätta: Vår underbara, fina Hanna som vi verkligen älskar och tackat för redan innan hon gav oss Signe! Så klart är det Robins familj! Underbara snälla fina Robin-vi älskar verkligen dig så mycket.

 

 

Underbara!!!

Internationella dagen för prematura barn! Och vi har ju två högt älskade prematurer i familjen, Joy och Nellie :) Två friska, smarta, vackra underbara ungar som det från början kostade lite extra att födas till livet. Men! Min ........ dator krånglade som den gjort länge nu och jag fick inte fram några bilder av våra kära pyttisar.  Hela inlägget bara försvann och jag - jag gjorde som vanligt-svor, levde rövare, skällde och skrek på datorj.....n. Men har därefter inte orkat skriva om igen; det var så himla känslosamt så det är mycket lättare att skrikar och leva rövare :(

Förlåt! Jag återkommer.

 

 

 

Världens finaste Signe!

Vet någon hur jag förminskar kopierade bilder? Jag blir ju ilsken över att inte få med Signe i någons famn :(

Har tänt i spisarna, sitter med dagens första kopp kaffe, känner mig pigg och redo för dagen. Förhöjer välmåendet med lite stolt- o lyckokänslor med denna bild som jag stulit från Rebeccaungen :)

Världens bästaste pappa Robin med världens allra sötaste Signe!

 

som jag grävde upp i vår skog hösten 1978 och drog hem försiktigt och planterade i vår trädgård. Den växte och trivdes bra, men några år senare planerade vi att bygga ett garage och då måste granen bort eller flyttas. Med god hjälp av en stor grävskopa så flyttade vi vår gran och den klarade det fint och växte sig så stor att den överskuggade andra växter. Ända fram till mars 2013 då slog döden till i form av strålande varm sol och iskalla vindar samt - 10 gr. Vår fina gran dog tillsammans med massor med andra barrväxter både i skog och trädgårdar.  

 

För några veckor sedan fick vi hjälp att ta ned granen och några träd till och idag har vi släpat och dragit bort de sista grenarna från granen. Även idag i strålande höstsol! Jag har aldrig varit med om en så vacker november, ja hela hösten har ju varit otroligt vacker.

för en helt underbar dag och kväll och fin födelsedagspresent!

Vi har i stort sett tillbringat hela dagen i växthuset tillsammans med granris, mossa och kransämnen! Det är så otroligt kul att bara få vara och bara få tillverka rätt ur huvudets kakalorum :) Så lite mysigt prat, lite glada skratt --- kan det bli bättre än så? Därefter god kyckling som käre maken trollat fram och så Så mycket bättre!!! Bilder på vår arbetsamma dag kommer i morgon. Vi har gjort tappra försök i kväll att plocka fram åtminstone en bild ur smartisen -  men endera är den dum (smartisen alltså) eller jag?

Sovdags. God natt och sov gott!

Oj! Jag glömde presentera nyaste familjemedlemmen:

 

 

Musdödaren Carlsson! Välkommen i familjen, vi har hört att du redan tagit dig stor plats :)

 

 

Kan man vara hur stolt som helst utan att spricka? :)

Klockan är snart fyra och det är snart helmörkt. Disigt och vått, riktigt äkta november och det har vi inte haft för mycket av i år. Två-tre dagar regnigt kanske, resten fin låg höstsol.

Idag har jag tagit ett kliv framåt för första gången på snart ett år. Jag har orkat både dammsuga, torka golv + att jag bakat Ernstbröd och hårt bröd. Det känns riktigt bra :) Så klart jag blir trött, har ju ingen som helst kondition kvar, men jag klarar av det och jag kan andas!!!!!

Längtar:

 

 

 

Det här är ju bara hälften, resten kommer i morgon.

Känns lite surt. Käre maken bad så bevekande: kan du inte se på tv ikväll med mig? Jo, men visst jag kan väl sticka? Ok! Men--- jag visste liksom inte hur tråkigt det skulle bli! Trots stickning. "Ihuvudet på Gunde Svahn". Det är liksom inte alls jag och trots att jag inte har någonting personligt emot Gunde Svahn så har jag inte heller något stort (eller litet, eller obefintligt) intresse över vad som finns i hans huvud? Jag tänker, trots stickningen: Vad angår det här mig? (ursäkta mig Gunde, det handlar inte om dig som person eller idrottsman) det handlar om intresse helt enkelt. Och jag är, verkligen ÄR: INTE ett skvatt intresserad av idrott! Förlåt!

Men!

Jag ser fram emot en riktig pysselhelg: Välkomnar bästa vännerna både på pyssel, HD-klädsel, tv-reportage och en massa, massa härligt prat, skratt, mat, glädje och kärlek :)

(nu hör det till saken att den maskulina delen av bästa vännerna också gillar speedway, motorer m m) så han/de

har säkert sett på tv ikväll :) Hur som: hjärtligt välkomna till granris och tallbarr i helgen :)

 

ett jättestort tack till er alla som grattat mig idag, både nära, kära och övriga! Jag har haft en underbar dag och jag mår helt enkelt prima för första gången på flera år! 

klicka HÄR

De behöver ALL hjälp som går att få.

 

Det är faktiskt väldigt länge sedan jag tävlade här på bloggen trots att jag ändå vunnit mycket fint. Men idag måste jag bara testa, de här är ju jättesnygga.

 

Den som vill vara med och tävla hittar reglerna HÄR och kan passa på att läsa och titta på allt annat fint på den bloggen. Eller läs på Facebook!

Nu har Joysan lärt mig lite mer: Om du klickar HÄR, så medför det att du även kan läsa vår Joysans blogg inlägg :)

 

Tyfonen Haiyan som har dragit in över Filippinerna har drabbat miljontals människor. Som alltid i katastrofer är det barnen som drabbas hårdast. UNICEF finns på plats och högsta prioritet är nu att rädda barns liv. De får ut mediciner, mat, rent vatten och hygienartiklar till de drabbade barnen och deras familjer.

Hjälp UNICEF att rädda barns liv, ge en gåva på unicef.se eller SMS:a LIV till 72 900 för att ge 100 kr.

 

Direktlänk till insamlingen är: http://unicef.se/ad/B184C1?target=/ge-pengar/katastrofhjalp-tyfon.

https://www.facebook.com/UNICEF-Sverige?hc_location=stream Fortsätt skänka, det strömmar till allt fler döda och skadade och jag är rädd för att dödsiffrorna kommer att närma sig Thailand 2004 :(

Tack för kommentaren Joy!

Jo, det är jätteskönt att ha fått ned de där träden, dessutom har de börjat rensa på baksidan så nu ser vi att vi har grannar :)

Idag har det varit syrum och tvättstuga som gällt. Dessutom försöker vi bringa vinterordning på alla husvagnsgrejor. Vill inte ha för mycket i husvagnen, här är det absolut inte mussäkert någonstans trots tre glada katter.

Färdigsjukan håller på för fullt och även en del nytt produceras :) Jag ska visa lite bilder när bordet är fullt.

 

Jag har läst Charlotte Perellis blogg i åtminstone fyra år och alltid haft stor glädje av den. Jag gillar hennes artisteri och det är också roligt med glimtar från hennes hårt arbetande vardag också hennes väl unnade semestrar och hennes glädje över sin familj. Däremot har jag glömt att läsa kommentarerna till hennes blogg. De har alltid varit så många och jag har tagit för givet att de är snälla o trevliga? Nu har hon satt stopp för att att publicera kommentarerna för att många är så sura, så otrevliga, elaka och tråkiga :( Vad är det med folk egentligen? Hon är en hårt arbetande artist och då handlar det sannerligen inte bara om att stå på scenen och vara vacker. Det är otroligt mycket studiojobb, repetetioner, träning in absurdum, resor hit och dit hela tiden, m m. Därtill ska hon alltid vara vacker, välklädd och trevlig mot alla. Och därefter fungera hemma, med barn, skola, olika aktiviteter, mat, tvätt, trädgård och mycket mycket mera. Jag beundrar henne för att hon är så duktig och så ödmjuk och för att hon aldrig någonsin klankar ned på någon annan.

Alla ni som skriver era elakheter både i bloggar, på Facebook och andra medier och det gäller inte bara artister. Ni griniga är MYCKET snabba att kasta er över någon krake som ni inte tycker passar. Lever ni ett ynkligt liv själva så ni alltid måste vara avundsjuka och bittra? Eller är ni ELAKA på heltid? Skärpning erfordras snarast-innan ni lastat över bitterheten på en hel generation barn!

Igår var jag på en benundersökning, minns inte vad den hade för fint namn Dohpler någonting. I vilket fall som helst så fick jag stå i en ståstol medans man undersökte mina ben med ultraljud. Men inte hade jag några åderbråck!!! Inga alls utanpå heller! De sa att jag hade god fart på blodet och rena ådror :) Glad! Det är så kul att få bra besked, det ger en rejäl kick till träningsnerven som legat förträngd nu i snart två år.

https://www.facebook.com/UNICEF-Sverige?hc_location=stream Då har en liten människokropp inte mycket att sätta emot och de allra minsta har inte en chans. När man ser bilderna från Philipinerna så kan man inte fatta hur någon kunde ha överlevt? Nu får vi hjälpas åt allihop att skicka krishjälp: matpaket, kläder och pengar.

av musik, tex Svarta Silhuetter, sång av helt outstanding Sofia Pekkari och text av helt outstanding Björn Ulveus och så musiken av absolut helt outstanding Benny Andersson. Björn o Benny är ju ett gammalt gediget och bäst i världen-radarpar, man KAN helt enkelt inte tröttna på dem eller deras musik-som funnits i hela mitt liv och betytt så otroligt mycket :) Men Sofia Pekkari hade jag ju aldrig hört och hon är så fruktansvärt BRA!!

Jag är bara så glad att jag fått vara med!

Att jag sedan fått så mycket mer att glädjas åt, så många fler att älska är ju få förunnat! Ord räcker inte till, ord är för små.

 

Kärlek :)))

 

Jag har funderat så mycket över Signe och att hon berör så mycket och så djupt: nu tror jag att jag vet: Livsglädje!

Men jag har bestämt mig för att njuta av varenda liten minut, har äntligen kommit underfund med hur kort livet är :) 

Ja, så klart att det är en sen upptäckt :( Men bättre sent än aldrig :)

 

Precis! Vi måste se vad som åstadkommits :)

Men det är lite svårt att se i dimman runt nynazisterna :(

 

Så var det dags igen :) På söndag är det Fars dag och min pappa skulle ha blivit väldigt glad om han fått en sådan present som Unicefs. Han månade om de svaga här i världen. Pappa var en härlig människa som man tyvärr tog för given i många år. Det var först när jag började bli medelålders själv som jag såg vilka fina människor mina föräldrar var. 

Ändå: är käre maken den allra bästa pappan jag någonsin träffat :) Jag är verkligen tacksam och ödmjuk över att jag gett alla mina barn en så fin pappa. Och jag tror att ni alla instämmer helt och fullt.

 

Tackar o bockar :) Idag fungerade länkningen. I går blev det flera a-sidor länkadress eller vad det var. Så här till jul så finns det olika paket man kan skicka; mat exv :)

 

Mår ganska bra idag, förutom lite nysningar, fräsningar och så den stora kulan i magen :(. Det var ju liksom inte meningen att fortsätta bära kula på magen, men nu står där ett koagel och ömmar. Inte bra, men hittills har ju inget hänt, alltså ingen värre infektion. Jag får avvakta och sysselsätta mig med Färdigsjukan :)

 

I går kväll var makarna Loodh här och fikade. Alltid trevligt med en pratstund. Dessutom gjorde jag årets första grankrans igår, den blev fin. Skall lägga ut foton så snart jag är sams med dator, kameran och min nya lilla leksak-Galaxin.

Vi åt mysfrukost och därefter blev det kast in i dagens göromål. Tvätten gör jag först för den är tråkig. Därefter blev det kuljobb, först symaskin, så virknålen, växthuset och ladugården. Vi har hämtat hem husvagnen från service också och då passade jag på att sticka under resan. Det går fint med rundstickor. Och just nu har jag mycket inspiration, har ju varit tvungen att ha lite fart någonstans när man måste "ta det lugnt" och då har det blivit ideér och händer som fått hålla ställningarna :)

 

Men jag blir inte frikopplad :( Såret ser inte helt bra ut och är lite för rött. Fortsätta vara försiktig men det spelar ju ingen roll när man ändå är genomförkyld :( Surt, mycket surt sa både räven o jag.

I lördags mådde jag inte så bra p g a allergin, men den släppte mer och mer alltefter dagen gick. Så hade jag ju så många andra glädjeämnen här vilket jag ska återkomma med en mängd bilder ifrån :). Så mycket kan jag säga att vi har det mycket ljusare här hemma nu och massor med ved som ska klyvas och ge skön värme. 

Vaknar söndagmorgon med världens förkylning och halsont. Nu vill jag helst bara sova mig ifrån hela eländet. Men först vill jag ändå blogga för varenda unge :)

https://www.facebook.com/UNICEF-Sverige?hc_location=stream.

Vi bestämde att vi skulle åka till Frövi och tända ljus på mamma o pappas askelundsplats. Först hämtade vi Rasmus som vi till all lycka skulle få ha ett helt dygn och därefter åkte vi. Första anhalt Sannahed, där käre bror bjöd på kaffe och sandvich, innan vi tillsammans åkte till graven. Lite ledsen blev jag när vi kom dit, för många anhöriga struntade blankt i Askelundens regler: Man får bara använda kyrkans vas och kyrkans ljuslykta, ingenting annat. Alltså inte kransar, inte gravsmycken i någon form. Men det var allt gransrisprydnader på 75% av Askelunden. Då blir det väldigt kalt och fult på de platser där vi lyder reglerna?

Rasmus ville också se Estoniastenen och hade massor med frågor runt den.

Färden fortsatte till Ikea, käre bror vaktade bilen (jag har en själsfrände i att avsky stora affärer) medan jag, Rasmus och Egon gick in för att köpa LED-glödlampor. De är så dyra så vi köper några stycken varje gång vi far förbil Ikea. Så köpte jag också en LED-slinga till den gamlas grenen vi har vi grovingången.

Så for vi till Indigo,  pizzerian i Kumla som bakar i stegugn. Gott, jättemysigt och bra service. Där strålade vi samman med Astrid också så vi fick en riktig mysmiddag.

När jag klev ur bilen för att gå in i restaurangen så kände jag att fotsulorna brände och det var faktiskt svårt att gå.

Det här blev värre och värre och väl hemkomna så tog jag mig knappt in i huset. Fotsulor och händer var svullna och händerna kliade och hade pyttesmå kliande blåsor. Hela midjan och magen (under op-såret) kliar också alldeles för j......t och är illande rött med stora upphöjda svullnader i. Ser ut som jättestora avlånga myggbett.

Vi misstänkte en allergisk reaktion, operationsplåster eller stygnen. Så käre maken tog bort platsplåstret och satt på vanlig steril kompress med pyttelite vanligt plåster.

Men inatt vaknade jag av att det kliade något fruktansvärt igen. Så det måste alltså vara materialet i suturerna som jag är överkänslig mot. Nu funderar vi ju på om vi vågar vänta till måndag-när stygnen ska tas bort? Eller om alla utslag blir värre och värre hela tiden?

Så klart att det inte var lyckat att jag kände mig frisk och stark :(

Nu får vi i alla fall snart hit Jenna, Dinge och barnen och vi ska äta frukost ihop innan käre maken och Dinge tar ned den döda granen, den sjuka häggen och lite björkar som blivit så stora så dom skuggar för mycket.

Ha en bra dag!