Bästa bilden ever! Skypejula med våra kära i Arbrå <3 Det kallar jag utveckling :) Dessutom kunde lilla Larssons också träffa klanen Larsson i Oxelösund. Gissa att den yngsta i lilla Larsson hade huvudbry :)

 

Känner mig smått kriminell :( Har stulit bilderna från min yngstas blogg ......... men men men! jag ÄR gammal, är inte så himla bra på att fota och lägga in i bloggen och Joy är så himla mycket bättre! Varför kan då inte en trött gammal mamma få låna lite bilder? :) Åtminstone till jag lär mig själv i alla de kurser jag ska gå år 2016 :)

 

 

 

Och här är lilla Larssons <3 Att jag tycker den minsta är den mesta är väl inte svårt att förstå ...... jag menar de andra ler ju bara, hon ger allt i mimik :)

 

 

Och här är våran lille prins. Här är familjens yngste, vår älskade lilla ängel....... Varje dag tänder vi vårt Loveljus, varje dag tänker vi på dig och tackar dig för allt gott du redan gjort <3 Tomtarna fick komma till dig därför att jag och Joy gjort dem för några år sedan och gav dem till dig som dina egna tomtar.

Du har vandrat vidare - så långt långt före alla oss andra. Vi får finna oss i det, vi får leva med dig i vårt minne resten av livet. Men du har redan givit så mycket: du gav oss vår saknade kisse tillbaka, du räddade livet på Stefan, Joy och Millie och egentligen vet ingen hur många du kommer att hjälpa eftersom vi köper så många armband och ger bort till vänner med en hälsning från dig och en bön om att fler ska köpa. Du har också fått oss att jobba med MOD - mångt fler måste tänka igenom och förstå organdonation. Det hade kunnat få Love att stanna hos oss, det kan nu få Love att hjälpa oss jobba med att fler donerar!

 

Julen 2015 närmar sig sitt slut, i morgon är det annandagen, därefter åker lilla Larssons hem och den stora tystnaden och saknaden tar vid. 

Men då åker vi till Töreboda och kramar son och sonson - får äta av hans underbara mat kanske - får träffa hans underbara barn kanske - båda två! Så åker vi också till Gullspång och pussar på Mikaela och Enyo. Så vi är verkligen inte utfattiga utan känner oss ganska rika :)

Vi har haft världens bästa vänner här på middag, första gången middag på Österliden <3 En riktigt skön kväll när man gottade sig i gamla minnen......

Så klart är inte allt ens det närmaste färdigt. Vi kanske kan säga att det börjar närma sig att vi fattar att vi faktiskt flyttat! Att vi tagit med oss alldeles för mycket trots åtskilliga loppisar!

Allt övrigt som hänt, all känslomässig berg- o dalbana orkar jag inte ens beröra ikväll..... orkar helt enkelt inte ta till mig alla känslor varken min eller andras, jag kommer igen ......

vi kommer hem ihjul......så otroligt glad blir jag.....några till har sagt samma sak .... så otroligt glad blir jag.

Jag tror faktiskt inte ens att ni fattar glädjen.......

måste man ju bara fortsätta blogga <3. I måndags var Radio Skaraborg här och intervjuade oss och Douglas, idag ringde GP för en intervju och måndagens har gått varje timme på radion. Så Facebook så klart! Douglas tar det hela coolt, han sitter på sin nya ostplats (det första han skaffade sig när han kom in här). Men matte lallar omkring och är så lycklig över att det älskade katteländet har överlevt och kommit hem igen. 

Idag har vi varit jätteduktiga. Egentligen har vi varit det varenda dag i flera månader nu, men idag började det märkas också :) En grovingång som man kan GÅ in i, utan att hoppa alltså. Men kristallkronan är fortfarande kvar i Levsäng, vår käre elektriker har lagt sig ned med svår ryggvärk :( stackarn. 

Vi tänder vårt Loveljus varje morgon och kväll, faktiskt att det känns bättre då <3.

Dock trivs vi bra i vårt lilla hus, det är skönt att slippa bära ved och elda hur mysigt det än har varit så har vi gjort det nu i 37 modiga år och det känns bra nu. Vi jämför inte alls Österliden med Levsäng, det är två vitt skilda saker och det känns väldigt bra att det faktiskt känns så :)