Så var det fredag och dag 22 EFTER sågningen :)
Varit och tagit det där j............a waranprovet idag. Är inte särskilt förtjust i mediciner :( Nu håller käre maken och även jag på med lite städning inför nästa veckas invasion. Vi ska ta det väldigt lugnt i helgen så vi orkar med nästa vecka :)
Är glad!
Har fått flera hälsningar från goá jobbarkompisar och det har också värmt enormt mycket. Det är ju så att jag tillbringat väldigt mycket tid på jobbet och trivts väldigt bra med mitt jobb. Nu är det slut sedan flera år tillbaka, men om jag fått rätt hjälp redan för mycket länge sedan hade jag kunnat avsluta mitt arbetsliv på ett värdigare sätt.
Men inte sörja tider som gått, glädjas istället över min fina-fina familj, mina fina-fina vänner och nu dessutom jobbarkompisar som betyder mycket. Stort och varmt tack!
Solen har lyst hela dagen idag :)
Jag har väl mått så där, men har ändå lyckats göra en del småttigt som disk, tvätt och promenad ett par km. Käre maken städar, det känns faktiskt jobbigt att han ska behöva göra allt grovgörat själv. Men vänta bara: jag reser mig igen! Och då kan han glida runt på sin älskade mc istället för att städa :)
Det är så skönt!
Att orka göra saker, att vara nöjd med sig själv, att känna hur man sakta men säkert tar sig ur den "sjuka tiden". :)
Jag har kört igång en tvättmaskin, diskat, torkat köksbordet och lagt på ren duk, sorterat blombukett - slängt de vissna-sparat de fina- vattnat blommor (det jag inte orkar med händerna får jag ta med benen, alltså springa många gånger med en pytteliten vattenkanna), nu ska jag snygga till altan :)
Alltså det inga storverk för en frisk, men stort för en som är på väg att bli frisk!
Tack gulliga Sandra för din fina kommentar:)
Kan också berätta att idag mår jag lite bättre, det måste vara alla goá kommentarer jag får<3!
Har sovit som en kunglig höghet i natt, från cirkus 22.00 till 8.30 och har inget ont alls när jag äntligen vaknade :)
Jag vill ju så gärna bli bra, jag längtar efter er alla som kommer hem snart :) Och jag har läst Novalies semesterlista med en tår i ögat :) Ha det bra allihop!
Ganska solig tisdag.
Syster-yster kom på välkommen visit och hade med sig både en vacker champagnefärgad ros och jättegoda hembakta rabarberbullar (matbröd) som vi åt med smör och ost. Jag nöjde mig med ost på och bullarna var verkligen goda, de kunde man äta naturella. Så har jag promenerat en knapp km, stoppat i en maskin tvätt, vattnat lite-men! Det är ju inte precis höghastighet på mig, det vore synd att påstå. Snarare så att en snigel lätt skulle kunna köra om :(
Verkligen heldagsregn.
Faktiskt snart 24 timmar i ett streck :(
Tack älskade döttrar för uppmuntrande ord, jag ska försöka plocka fram tålamodet ett tag till.
Ikväll har Basse varit här och fikat lite, han är för go´den grabben :) Vi har också varit ned till Kyrkornas en stund men gjorde inga fynd. Ha en bra kväll allihop!
Grr!
Det går så sakta!!!!! Jag har liksom lite dåligt tålamod. Nu har det i princip stått stilla två dagar, jag bara är trött och trött och blir verkligen jättetrött på att vara sjuk :(
Till Westis med Yvonne idag, hon handlade jeans, vi bara sällskapade. Billingen är alltid trevligt att åka på. Ikväll har vi spelat Letramix, lite omväxling förnöjer.
En fin dag
med hög aktivitetsfaktor. Vi har varit till Karlsborg och fikat med vännerna Loodh, promenerat dagens antal meter, gymnastiserat enligt order, ätit gott av gårdagens rester, spelat AlfaPet med Yvonne. Längtar efter mina barn-alltid-och är stolt och lycklig över dem. Är faktiskt också stolt över mig själv som klarat mig så här långt i alla fall :)
Tack min älskade Etta och din älskade Etta för styrkekramar!
Midsommardagen 2012.
Har ni lagt märke till Hjärt- o Lungfondens födelseannonser? Börje 61 år född 20110801. Nu förstår jag precis vad dom menar och jag är tacksam för att ha fått en ny chans :)
Jag gör ju inte många knop än, men jag gör det jag ska: andningstränar, gåtränar och gör enkla gymnastikrörelser som ska stärka läkningen av bröstbenet. Men! Jag räknar upp nu, inte ned :) Och är nu inne på tredje veckan efter op. Glad.
Sänder några varma kramar till samtliga i min underbara familj och hoppas att sommaren blir lugn och fin.
En underbar midsommarafton.
Fint väder, son, sonson och allra bästa vännerna samlade. Jag är så otroligt glad och tacksam, jag räknade aldrig med att ens komma tillbaka hem :)
Tack alla för fina kommentarer!
Tackar med att visa hur fruktansvärd jag såg ut med 9 extra kg vatten i kroppen (som tack o lov är borta nu). Jag behöver nog titta på de här bilderna för att förstå hur pass bra jag mår idag!
Idag är jag dessutom ensam hemma för första gången, men det går fint. Jag har klarat uppstigning, frukost och medicin, nu återstår påklädning.
Rejält blåslagen överallt, det är var det minsta blåmärket.
Men nu är de nästan borta allihop :)
Ha en bra dag!
Onsdag igen.
Idag är det 8 dagar sedan jag låg i ambulansen och blev körd mellan Uös och Sss. Ambulansskötaren som hade hand om mig och syrgasen var så himla trevlig så resan på ca 14 mil gick i ett nafs.
Andra natten hemma har gått bra den med. Jag vaknar ju när smärtlindringen är slut, tar ny och efter en halvtimme kan jag sova igen. Så har jag ju mina älskade mp3-böcker som följt mig hela den här resan och som förmodligen räddat mitt psyke och själ :)
Hur trött kan man egentligen bli?
Dagen har varit helt underbar; jag har duschat varmt, länge, länge, tvättat håret och smörjt in lotion, sovit igen, ätit, varit ute och gått (30+30 m), vilat igen, fikat med Yvonne, vilat, ätit och åkte en härlig biltur med Mimmi och käre maken. Nu är jag helt slut, känner mig oerhört sjuk men vet att det är trötthet.
Första natten hemma gick suveränt bra.
Mår lite bättre förvarje dag som går :) Tack älskade syster yster för din kommentar, du får väldigt gärna bli min personliga tränare. Tack min yngsta för ditt stöd och din kärlek.
MajLis och LarsGöran var här i går kväll med en bukett som liknade min brudbukett :) Vi har ju passa på att ha bröllopsdag nu när jag varit på sjukhuset.
Idag börjar mitt nya liv. Jag skall duscha, tvätta håret, äta en bra frukost och gå dagens första promenad.
Hej alla nära och kära! Så var man tillbaka här och i livet dessutom :)
Utskriven idag med fin-fina värden, lycklig som ett barn på julafton :) Nu är det bara ork, kraft och kondition som fattas och det får jag jobba med alldeles själv.
Känner mig väldigt välkommen hem, pussas av fyra goá djur, en lycklig make och en ledsen Mimmi. Och ledsna är vi ju allihop, så fruktansvärt onödigt tragiskt med lille goa Laban. Men vi får se det som en ynnest att ha fått lära känna honom, han var den absolut sötaste hunden i hela världen!
Jag ska inte sitta här och hänga för länge, men vill tacka hela min underbara familj, våra underbara vänner och alla människor som stöttat mig så mycket genom den här hemska tiden. Ord är för små ibland!
Det vackraste någon någonsin skrivit till mig <3
http://publishme.se/1101353/entries/article/60078900/
Eftersom det verkar ha blivit något fel på länkningen så kan ni istället gå tillbaka till tredje december 2009 så förstår alla vad jag menar.
Meningen var att det skulle bli ett uppehåll och det kommer det också att bli. Men jag hade inte räknat med att så mycket skulle hända innan det otäcka :)
Så idag gör jag ett inhopp och berättar att jag mår psykiskt bra, inte rädd, inte orolig men väl medveten om att något ändå kan gå snett. Så därför vill jag säga än en gång:
Jag är så otroligt stolt och glad över hela min familj. Jag älskar er så mycket att det ger mig styrka till stordåd :)
Ni är alla så helt otroliga och ni har alla dessutom träffat lika fina och underbara partners och har så underbara barn! Då menar jag givetvis både födda och fådda barn och barnbarn!
Att jag dessutom har en underbar bror och svägerska! Att vi dessutom har firat en härlig helg tillsammans med Astrids otroliga syskon med likaledes partners! Jag ska berätta mer sedan, men vill nu, före op, säga ett stort varmt kärleksfyllt tack Ove och Astrid för en underbar helg.
Så har jag min älskade lillasyster med hela sin familj, tack ni alla för att ni finns och har funnits för mig.
Kan man ha mer?
Ja! Jag har också innerligen goda vänner!!! Helt ofattbart! Jag har fått så mycket stöd, så mycket innerlighet, så mycket omtänksamhet, rosor, presenter och kärlek. Det är nästan svårt att fatta men det ger en enorm styrka.
Sist men störst är ändå min egen käre, älskade make. Som älskat mig, stöttat mig, hjälpt mig och varit världens bästa pappa, bonuspappa, fosterpappa, morfar, farfar och allt vad man kan vara. Som orkat med mig i alla dessa år, som givit så mycket kärlek, glädje och härliga skratt. Jag tror Benny Andersson skrev Du är min man helt och hållet med tanke på min käre Egon.
Enligt mänskliga planer är jag tillbaka i livet ungefär nästa helg (alltså vid datorn också) om inte så blir det som det blir.
