så åkte vi alla till Frövi fullastade med läckra köttbrickor, frukt och grönsaker. Så hade vi hejdundrande fest till min lilla mammas ära; hon fyllde 80 år och då levde allihop, även min bästefarbror. Bara 10 år, det är inte alls lång tid egentligen, ändå kan man mista så mycket och så många under den tiden. Så är det ju också så att vi under samma tid fått många nya kära, en del har fötts i familje, några har fåtts. Och bland det allra bästa med min älskade mamma var att hon tog emot alla som kom till familjen, spelade ingen roll vem som fött vem. Mamma och pappa lärde mig att alla har lika värde, att alla behövs, att delad glädje är dubbel glädje och delad sorg är halv sorg. Min mamma var egentligen en mycket rädd och osäker människa p g a av en hemsk uppväxt. Ändå tycker jag hon var stark inom sig, att hon vågade dela med sig och hon hade framförallt så mycket empati och känsla för människor som har det svårt, kanske främst barn. 

Jag är tacksam och glad för att jag fick vara med dig under ditt liv och din död. Jag är tacksam för att ha haft en älskande mamma, tacksam för att ha haft en älskande mormor till alla mina barn, födda och fådda.

Idag skulle du fyllt 90 år och vi är många som tänker på dig ofta ofta! Älskade dig mer än jag egentligen förstod och saknaden har varit och är stor.

 

Började fredagmorgon med husvagn till Vadstena - där vi sammanstrålade med två härliga människor. Föräldrar till vår käre Stefan :) Så tillbringade vi ett dygn tillsammans, i åska och regn, nästan utan mat, men med gemytligt prat och problemlösning. Det sista där var ju problemet mat som vi löste med att handla spareribs, potatissallad och lite smågott. Grillade sedan utanför husbilen och det smakade jättebra! Då hade vi letat matställe i Vadsten faktiskt ett par timmar utan att hitta något bra till vettigt pris. Det var problemlösningen. Det gemytliga pratet rörde sig hela tiden ganska vitt och brett, ibland samhälle, ibland barn, ibland barndom och/eller sjukdomar. Mysigt var det och vi gör gärna om det :)

 

Ernst är verkligen en riktig glädjehöjare, en positiv människa som känns riktigt äkta.

Jag vet att väldigt många inte gillar honom, speciellt män? Det får mig att vilja mynta ett nytt begrepp, alltså i höjd med den svenska avundsjukan, så kan vi kalla detta för ernstsjuk.

 

 

Den här fina tavlan låg på Facebook idag :) Målad av min svåger Owe Westén efter ett kort :)

Vi har varit på utflykt idag och titta på regn. För hit kommer det ju aldrig, gräsmattan är gul och björkarna har börjat vissna. Då får man ju göra studiebesök så man inte glömmer hur det kan vara när det regnar :)

 

VAD finns det att säga? Som jag inte tidigare sagt? Eller som inte någon annan kvinna sagt? 

I nyheterna ikväll så handlade det om mellan 4 och 17 års väntetid för att få diagnos klar (och därmed hjälp) på sjukdomen endometrios. Alltså en kvinnosjukdom. Aftonbladet (en riktig skit-tidning numera) har en artikel om att man kanske måste kolla plats på BB. Innan man TILLVERKAR barn? Efter de här artiklarna kommer då Uppdrag granskning med en riktig käftsmäll: Näthat riktat i första hand mot kvinnor!

Var finns ni ynkliga små män som håller på med sådant här? Varför gör ni på det här sättet? Jag ska verkligen inte komma med samma sexistiska antydningar som ni själva gör - utan vill faktiskt tro på att det finns andra undertoner-sådant som samhället kan få se och hjälpa till med? Men ändå undrar jag: är ni inte vuxna - såsom vi alla andra?

Och massor med underbara människor som fyller år, både små och stora. Här grattar vi en liten som fyller fyra år idag, en liten vacker dalkulla vid namn Julia<3.

 

 

Den som ändå finge vara så ung och söt :)

 

Så gäller ju trädgård, kransar och betong:)

 

Meningen var att vi skulle spela kubb efter maten. Men så var mina harklöver (som hade självsått sig härhemma) färdiga för att kultivera så Yvonne och jag blev sittande på altanen och byggde små buketter. Käre maken vattnade, sen vattnade han och så till sist vattnade han! Vi har haft 0,5 mm regn på hur många veckor som helst! Allt vissnar, skogen slokar och gräsmattan är numera helt gul. Solen bara skiner och skiner så egentligen är jag ju glad för det även om mitt sunda förnuft säger mig att det vore bra med lite regn :)

Så gjorde jag en krans

 

 

Och mycket annat. Arbete, bra skolor, bra bostäder, sjukförsäkring, äldrevård och mycket mycket mer. Nu har vi inte alls mycket kvar och det kommer att kosta skjortan att försöka bygga upp allt igen :)

 

 

 

Är så himla glad, genomglad för att Lisebergsapplåden kom att tilldelas Jonas Gardell i år. Är förresten 35 gången de delar ut det priset! Den som föräras det skall vara någon som tillför väldigt många människor kärlek och glädje :) Och har dom ju än en gång valt precis rätt :) Det var faktiskt ganska känslosamt när alla på det stora Liseberg tysta reste sig och stod upp för Jonas. Många med en tår i ögat men när han och Lotta sedan började sjunga "Aldrig ska jag sluta älska dig."... Då bröt applåderna lös så molnen låg och hoppade :)

För övrigt har vi ju fortsatt vacker sommar, om än något kyligare. Lite oro ligger och skaver, dels för mina barn, dels för vännen Kjell och dels för att jag tydligen fortsätter flåsa :(

 

 

Midsommardagen 2014. Det är förmodligen hembygdsföreningen som har midsommarträff på Boängstorp, det var dom som fick den gamla gården.

Där sprang jag och plockade blommor till varje examen. Tant Alice, som då ägde Boängstorp, hade enorma mängder med narcisser, tulpaner och många andra sorter och vi fick ta hur mycket vi ville bara vi inte trampade ned något :)

Det var då det, svunna tider. Idag bråkar mina jäkla öron igen, aldrig får man vara glad :(

 

den andra halvan på året :(. Midsommarafton har passerat och vi har haft underbart roligt med bästa vännerna. God mat, rolig tipspromenad, mycket härligt diskuterande, varmt och skönt på altanen (nästan hela kvällen)! 

Visst är det lite vemodigt trots allt - men sommaren har ju ändå bara börjat och inte spelar väl det så stor roll att årstiden vänder? Det är ju så mycket kvar, så mycket ljus och värme, förhoppningsvis sol, glada upplevelser, få träffa sina nära och kära, semesterfrukost med bästa vännerna, gjuta massor med fina grejor, klyva ved, fläta med sly....... såå himla mycket fint och kul så ord räcker inte till. 

Jag är väldigt glad över att jag har så mycket att vara glad över.

Och tacksam över att jag fick tillbaka min hörsel :) Visst, ok! Jag ska kolla upp det, finns fler tecken på en infektion och då måste jag ju försöka fixa det :) 

Nu är det verkligen läggdags, jag går på övertid med råge nu :)

 

Dagen började väldigt bra; Linus kom och jag blev så himla glad. Vi är inte bortskämda med besök av Linus ;) men vi värdesätter verkligen när han kommer. 

När han var här så upptäckte jag att jag inte hörde vad han sa. Ok, han pratar ju ganska tyst och så, kramas kan man ju och skicka kramar till alla älskade som han skulle passera och besöka :) 

Så startade vi vår resa till Bra & Begagnat i Hallsberg. Vi trodde ju att vi skulle hinna fika med de kära också. Men allt blev helt fel. Jag var döv, verkligen döv, Bra Begagnat öppnade inte förrän 14.00, vedugnspizzerian i Kumla var stängd- ingen ide att ringa kärebror, allt blev bara rörigt och vi hade de här små liven att försöka ge vatten och skugga, Zita och Betty Boup :)

Hittade inga fina lampskärmar, hittade lite hobbymaterial, åt en macka på Statoil ----- körde om många otäcka långtradare, orkade inte storhandla ----- uch och fy vad mycket gnäll. Men det blev ingen bra dag och då kanske man kan få gnälla pyttelite?

Jag är fortfarande väldigt döv och faktiskt lite rädd: Är det slut nu? Kommer jag aldrig mer att höra?

går väldigt mycket upp och ned. Dagen idag började bra med att vi hälsade på goaste vännerna och fick krama om deras söta barnbarnsflickor :=) 

Men därefter har ingenting varit roligt. Kameran var totalt putsväck och hur kul är det att leta, leta, leta? Efter flera timmars letande kom den i alla fall, snopet men bra. Men fortfarande så krånglar inläggningen av foton till datorn och jag har 0 tålamod :(

Dessutom så är det fotboll i BÅDE ettan och fyran kl 20.00! Vari finns rättvisan i det?

att det mesta blir lätt, roligt, helt underbart !!!!!

Och idag har det hänt! Det mesta har blivit roligt och till slut helt underbart! Saker som man inte ens vågat drömma om .... fullt jämförbart med en högvinst i något stolligt penninglotteri-men ändå så mycket mer värt ......jag är så himla glad och lycklig!

Presenterar här en kär vän med sina älskade, fina barnbarn i famnen. Kan man se kärleken på ett finare sätt? Kram och grattis till dig Kjell på din 66-årsdag. Lite i efterskott blir det för det var ju i går du fyllde.

 

 

Judendom, kristendom, islam, katoliker m m! Jag blir bara alltmer övertygad om att det själva RELIGIONEN som är det onda! Jag har trott att det är fint att tro! Att man har ett stöd, en styrka, en livskraft?  Men att kunna mörda, våldta, håna och slå för sin tro? Jag är väldigt, väldigt förvånad och ledsen över att så många människor inte FÖRSTÅR vad dom egentligen gör?

 

Lite roligare och mer av idag:

 

 

Rasmus! Älskar dig, saknar dig, önskar dig så mycket glädje och lycka!

plötsligt har kameran ändrat inställning (som vanligt är det nog jag som råkat komma åt) och jag klarar inte att tömma den på vanligt sätt. Men så kommer jag att tänka på vad min bror sa igår: Läs och tänk!

Och det har jag gjort, nu provar vi:

 

med frukost tillsammans med kära bror och bästaste svägerskan :)

Därefter datalektion, såklart, har ju tjatat om det länge! jag har ju en variant av Alzheimers :( och måste repetera ofta!

I vilket fall som helst så avslutades den här underbara helgen i morse, runt 10.30-tiden, tyvärr! Men jag vet att de kommit hem ordentligt - likaså Joy o Stefan (även om de glömde sms:a i går kväll).

Efter en sväng till KSS (inplanerad men djäv......g) så har vi sett det sista avsnittet på den danska serien Arvingarna. Och en stor eloge till Danmark: tv-serier gör dom som är riktigt bra, hoppas på återkomst :)

Sommar! Värme! God lukt! Fågelsång! Träff med underbara släktingar! Skratt! Härliga diskussioner! Intressanta historielektioner! Sjöbris! Gårdag! och förhoppningsvis Morgondag <3.

Och kommer hem till en underbar kväll!

Middag med goda vännen Yvonne, kära bror och käraste svägerskan, samt Joy o Stefan :)

Jättemysigt, är nästan tårögd fortfarande av all glädje den här helgen. Bilder kommer men jag börjar givetvis med kära facebook:

 

 

Min yngsta, min dubbelsladd :=) Love!

 

 

 

Mitt äldsta, enda och sötaste barnbarnsbarn :=)

 

Ännu en mycket älskad liten människa (alltså han börjar bli stor, men i mina ögon är han alltid liten :=) 

 

 

 

 

 

 

Så kom ju Signe igen, en liten älskad och en stor älskad

 

med många fina stunder, glada skratt och vemodiga sorgsna tankar.

Vi åkte till Skövde med Yvonne, handlade det som behövdes (och lite till - billiga gjutformar tex ) åt gott på Orient Palace, såg på studenttågen, men såg tyvärr inte Jessika :( köpte cykelhjälm på Biltema m m. På vägen hem mötte vi sorgen personligen och det tog mig så hårt. Jag har ju sett dig sedan du var baby, sett dig leka och skratta. Och nu är du så hårt drabbad. Vad jag önskar ibland att man kunde underlätta mycket mer ........

om förlossningar i Nashville. Går säkert till som i Sverige, med några få undantag, och är så himla berörande. Jag, som idag är pensionär, längtar verkligen tillbaka till den här tiden. Det var liv, det var smärta, det var kärlek - det var helt underbart! Och det värsta är att man inte kan välja längre, famnen är så tom .....

Här kommer nästa underbara männniska :)

 

 

Min Jenna<3

 

Och här är nästa!

 

 

Jätteroligt att det går bra för Töreboda, VI-känslan är otroligt viktig och så positiv :)

 

 

På grund av min upphetsning över Eu-valet så glömde jag totalt bort att skriva om något finare och viktigare: min Josefine fyllde år! Det känns faktiskt oförlåtligt, men jag glömde i alla fall inte att gratta henne :) 

Den 26 maj 1985 föddes våran älskade fina Josefine <3. Jag missade hennes födelse med ungefär 3 minuter och nu har jag missat hennes 29-årsdag med en hel vecka? Det känns inte bra :(

Men tack vare att hennes mor och hon firade sina födelsedagar rejält och ihop och att den kära modern tog kort så kan jag i alla fall här presentera ett alldeles färskt kort på våran fina Josse:

 

Och när man grattar så här i efterhand så är ju det fina att man VET att födelsedagsbarnen haft det jättebra tillsammans! Och det var ni verkligen värda, mina älskade ättlingar!

Stulen bild på två mycket sympatiska människor :) Susanna och Mankan!