Har tittat på nytt program.

Anders Lundins nya historiatema; så där men ändå ganska intressant. Kollat hur det är med Rasmus som slagit i huvudet i dag, men det är ok. Undrat vad mina två äldsta gör i Dubai; röker?????
Undrar över varför inte alla kort jag tog i Arbrå är med? Minst fyra st som jag minns tydligt finns alltså inte i kameran?
Men jag får vara glad för de som finns kvar:
 
Jag börjar bakifrån: Så här såg det ut när vi skulle åka hem! Det skär i hjärtat, Nellie mådde inte bra :( Men jag visste ju att Jenny skulle klara det, men ändå!
 
Så här såg det ut i hela köket: pasta med köttfärssås, kålpudding, köttfärslimpa, gulaschsoppa, kalops, tacos ja, mat i alla fall så det skulle räcka en hel vecka :)
 
Gläntar på locket, ja men visst; ris och biff a´la Lindström, det glömde jag :)
 
Lite annat än mat. Blommor som lider :(
 
 
och mår lite bättre :)
 
 
Mm. Mycket skräpjord till komposten blev det inte!
 
 
 
 
 
Men det blev ändå bra om det nu fungerar :)
 
Sista kvällen framför mellon. Efter tacos och mysigt umgänge.
 
 
Min Robin och finaste Hanna! Och magen! Helt underbart roligt och spännande!
Och jag måste säga Robin och Hanna: Är inte Marit är fint namn? Och Jon? Passar så bra i Dalarna och Hälsingland :)
Ettan och tvåan roar sig för fullt i Dubai. Det är dom väl unt! Men jag blir lite rädd när dom röker??? :)
Josse har ringt, allt är bra. Jag pratade sedan med Joy, inte så bra. Hon och Stefan kommer att jobba ihjäl sig.
Har varit på spirometri idag, inte kul, inte så bra, helst inget jag vill varken tala om eller göra. Vill bara meddela polisen att jag gör det jag ska; om än med stor motvilja :(

Vad händer?

Jag skrev ett litet inlägg i söndagskväll och så blev det eko av rubriken? Hur som jag återkommer när jag tömt kameran. I går tillbringade jag betydligt mer tid i tvättstuga och växthus än vid datorn.

Tillbaka hem

 

Tillbaka hem

 

Tillbaka hem

 

Tillbaka hem

 Och trots ett antal olyckor både bakom och framför oss så har vi inget sett och inget själva råkat ut för :)
En fin vecka har vi haft. Helt underbart är det att få leva vardagsliv med så många av dom man älskar mest i världen! Käre maken har slagit världsrekord i matlagning, själv har jag tagit hand om krukväxter som borde LVU:ats för länge sen :) Sköta blommor är inte min kära tvåa så bra på, men fostra härliga barn är hon jättebra på!!! Otroligt härliga ungar både stora och små<3
Vi har varit ganska dåliga med kameran men så fort jag har tömt den så kommer det bilder. Just nu är jag deppig över väderprognosen: en vecka med idiotkyla igen, jag vill inte vara med :((
Ett stort tack till alla ni kära som skött om vårt hus och våra, för närvarande, väldigt sura kattor. Hoppas dom inte varit lika elaka mot er som mot oss nu. Men vi får nog kanske förlåtelse i morgon :)
Nu: Så ska det låta!!!!

Söndagkväll, den 17 februari 2013.

En kväll med blandade känslor. Ännu en bekant har fallit offer för cancer. Snön har fallit hela dagen, vi oroar oss för hur vi ska klara att reparera golv. Det känns ganska deprimerande faktiskt.
Men så tänker vi ju på nära och kära, att få träffas, få kramas, få känna att man betyder lite i alla fall :) (gå inte med håven, sa min pappa)
Hur som. När vi tänker efter har vi otroligt mycket att vara glada för. Ok! Men vi har lite att oroa oss för också. Det blir att lösa.
Mirijam! Vi älskar dig, längtar alltid efter dig och önskar du vore med oss nästa vecka. Vilken lycka! Ett stort problem är ju att älska så många, verkligen älska: det blir mycket längtan, mycket telefon, mycket dator, m m. En förbättring kommer ju att ske 5 mars!!!!
Ha det bra!
 
En del har det ju alltid bra :))

Vem sa att det är lugnt på landet?

Jag kan garantera att det är ett lögnaktigt påstående.
När vi kom ut på vår grovaltan i morse så var det rörigt bland både pantflaskor och skor. En av käre makens foppor var utdragna på gården och där fanns alldeles tydliga spår av ett lodjur!!! Jag förstår nu varför kattorna varit så himla skrämda i bland, det känns faktiskt lite olustigt. Lodjur är rovdjur och vem vill ha rovdjur på altanen?
Bildbevis 1.
Så är det full byggnation vid kanalstugan Levsäng, väldigt roligt att man renoverar hus, trädgård och uthus efter det årtal det byggdes :)
Bildbevis 2.
Dessutom har jag sytt och satt upp nya gardiner, nya dukar och ny/gamla kuddar, det känns faktiskt mysigt.
 
 
 
 
Så Alla Hjärtansrosorna.
Bildbevis 3-4-5.
Dessutom kom posten idag med nya ljuvligheter:
 
 
Lite sudd får ni väl tåla :)

Att jag måste plåga mig själv

så till den milda grad? Varför inte bara sluta läsa Aftonbladets och Dagens nyheters ledare och kommentarerna som följer? Hur svårt kan det va´? 
Men skämt åtsido! Politik, ordet politik betyder ju faktiskt "att leva" och då är det ju himla bra om man följer med lite av vad som händer. Det är ju mig själv jag måste förändra, sluta slösa adrenalin på dumhet, använd det istället på bra saker såsom; Barn, barnbarn, barnbarnsbarn, övrig släkt och kära vänner. Nu börjar jag låta som en dålig dödsannons- bättre är att jag (försöker) snygga till mig och köra sonen till Götene :))
 
 
Liten tjej på stor cykel. Den här byggde min handikappade farfar själv och den puttrade han runt med och hjälpte sina barn att klyva ved och annat som kunde göras stillastående. Tjejen heter Siw och är inte på några villkors vis lika söt idag som då :((
 

En galen dröm!

Stege/strykbräda i trä, Lantligt & Shabby!! 1:- utrop!!Om att hitta en vacker gammal trästrykbräda. Och så Stege/strykbräda i trä, Lantligt & Shabby!! 1:- utrop!!kom den ut på Tradera. Är just nu uppe i 560 kr + frakt 270 kr, alltså är jag inte längre med och konkurrerar. Det är inte meningen att jag ska ha någon vacker gammal strykbräda. Den MÅSTE ju inte vara så här fin, måla och sy klädsel skulle jag gärna göra själv. Så!!! Om det är någon som har en gammal trästrykbräda står och skräpar så hör av er genast. Men tyvärr! Jag är ju ingen bra kund, betalar hellre för lite än för mycket :)
 

Alla Hjärtans Dag.

♥♥♥♥♥♥♥  Många många hjärtan skickar jag till hela min underbara familj, alla kära vänner och släkt. Ha en fin Alla Hjärtans Dag och var rädda om varandra.♥♥

Att leva vardagsliv med elektronic.

Kan bli enormt spännande :) Vad är det som piper/tjuter nu då? 
1. Rusa runt och kolla varifrån ljudet kommer. (en enöring klarar aldrig detta moment)
2. Kolla att inget står lite på glänt, (kyl-frys)
3. Kolla mobilerna, datorerna och diskmaskinen.
Och så under över alla under: det var den ena bärbara enheten som vill komma i basstationen :)
 
Nog var det lite lättare "förr i tiden?" Det var ju inte mycket som pep, men dyrt som attan var det och svårt att få allt att fungera. Mina föräldrar var ytterligt moderna människor och pappa var en riktig teknikfreak. (alltså så hette det ju inte då) Han var den första att skaffa bil, när pengarna inte riktigt ville räcka till så bildade han ett bilbolag med tre av sina kompisar. Så inköptes en vacker svart Citroen och den vecka i månaden när pappa hade bilen så åkte vi ibland hem till farfar och farmor. Men först placerades mamma o jag bredvid bilen för att fotograferas. För pappa hade ju givetvis en ny kamera. När transistorapparaterna kom var han överlycklig, självklart kom det hem en sådan backelitmojäng. Att mamma skulle få tvättmaskin i köket var också självklart! Han njöt verkligen av allt det nya som kom.
 
Och så kom tv. Men var ska vi ta pengarna? Så här löstes det lätt!
 
 
Ja, ursäkta, det blev lite avvikelser från starten. Här har det slutat pipa nu :)
 

En bra dag, skönt!

Har orkat en hel del idag och det känns som ren och skär vinst:) Bland annat så har jag målat, målat och därefter målat. Vattnat alla blommorna i växthuset, strukit en stor tvätt, dammsugit, manglat, gosat med kattorna, varit hem till den sjuke sonen med Siw o Egons matkasse, jobbat med tradera :) Det är himla skönt när man orkar lite mer än som det varit nu flera veckor.
Min son är också en sjuhejare på att köpa blommor, eller gör han med kärlek. Se här:
 
Den här fick jag av honom julen 2010.
 
Och den här amaryllisen fick jag julen 2012. Den har redan blommat med två stänglar och nu är den tredje på gång.
Och dessutom har jag hjärtinnerligen goda vänner. Se vad de kom med advent 2012:
 
 
De allra vackrast rosenkoppar! Då var de fyllda med julhyacinter, nu är de fyllda med vita pärlhyacinter :)
 
Det är ju det bästa med februari, just detta att ljuset återvänder och man riktigt ser hur växterna börjar räta på sig och knoppas. Inte ute än men man kan ju ta in lite i värmen :)
 
 
Här har jag suddat till lite äpplekvistar som är på g. Hade jag varit en bättre fotograf så hade ni ju kunnat se de små gröna knopparna, men nu får ni tänka er att de faktiskt finns.
 
I lördags fyllde några av mina kära år:
 
Världens goaste Mikaela fyllde 5 år!! Grattis älskade barn, vi är på G.
 
Så fyllde ju världens bästaste vän år; 41 faktiskt och det kan man inte tro :)
 
 
Att hitta henne utan barn, barnbarn, älsklingsdjur eller gamla är ju inte att tänka på. Men här är hon i alla fall med bara en och det är ju världens sötaste Julia :) Stort Grattis kära vän!
 
Så sist men absolut inte minst: Min etta har varit hemma en blixtvisit och det är ju alltid lika roligt även om tiden alltid  går för fort <3 Tack mina kära för en underbar helg.
 

Fredag natt eller lördag morgon?

Så sent på natten är det och vi har tillbringat en mysig stund i köket med Suz och Kenneth som nyss anlänt. Skratt och glam, jag är glad ända in i märgen :)
För övrigt har veckan varit skaplig. Har mått ganska bra, vävt, varit på föreningsmöte, pratat med goá vänner, haft besök, kelat med de kära kissarna, pratat i telefon med älskade barn, skrivit och länkat på Facebook, haft åsikter och insikter precis som vanligt :)
Saknar mitt Hjärta så otroligt mycket, det svider, värker och bränner,... jag önskar så att vi fick henne tillbaka.....
 
Sålt en massa på Tradera har jag ju också gjort :), vilket medför arbete vilket jag är glad för. Att jobba motar sorgen.
Så har vi tyvärr fått vintern tillbaka, snö, is och kyla. Men det är också ljusare och talgoxen sjunger vårsången:)
 
 
Hon väntade på husse. Sista dagen, sista bilden, sista gången .... att man kan älska en liten hund så mycket?

Torsdag.

Har mått ganska bra, dock ej riktigt bra. Har loppisfeber, har barn- och barnbarnsoro,. saknar, sörjer, längtar mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm.
Men är ändå glad och lycklig över de mina, de älskade och över att det finns så himla mycket finhet, klokskap,, varma hjärtan, sunt förnuft, sunda åsikter, kärlek, vänskap och mänsklighet i så många :) och jag hoppas mycket mycket på den nya it-kärleken istället för it-hatet! Som jag länge fått en slev av. Ingen allvarlig-jag är ju gammal,ful,icke könsvarelse?Och det känner jag mig tacksam för och ändå osolidarisk!!!! När jag var barn var de gamla önskvärda och välkomna på ett jobb. Nu är en gammal (50+) något man kan få bidrag för. I någon form i alla fall. Fas 3: mindervärdiga, jätteduktiga, kompetenta, kreativa människor=BRA ARBETSKRAFT-,mindre kostnad och jag känner det förödmjukande :((

Ännu en helg över.

En fin, väldigt fin helg. Så många kära både i verkligheten och i telefoniheten, även i cyberrýmden. Tack alla, det känns verkligen i hjärtat!
Idag för 27 år sedan var en måndag. Jag var av naturliga skäl dåligt medveten hela dygnet, men jag har två mycket starka minnen: de väcker mig, de skriker (tycker jag)" Siw vakna, du har fått en dotter! "  Så klart, det visste jag väl! Låt mig sova. Ungefär! Och sov gjorde jag väl hela dagen ända tills dörren öppnades och jag hörde en kär röst säga: " Mamma!" Med skräck! Det var min Suz. Min kära Etta! Hon var inte riktigt beredd på mitt tillstånd men hon kom och jag minns det så väl med glädje. Men jag orkade inte, orkade inte prata, inte krama, men idag min kära kan jag säga att jag har det minnet som en diamant i mitt inre.

Jag minns också när de körde in min stora säng till Joys lilla kuvös, öppnade en lucka i kuvösen och jag fick känna på henne, smeka henne, känna hennes hjärtslag. Ännu en liten dotter, men ack så liten. Och så mycket ångest och oro, men till slut! Ett år senare och resten av år och idag: Hon lever, hon är jättefin, hon är lika duktig som sina syskon, hon gör ett otroligt jobb, hon har en så himla fin sambo -------alltså vi är så glada och ödmjukt stolta

alltså mitt i alla minnen och all kärlek råkar jag snudda en j.......a dataknapp och då förstora all text? Och därefter återgår? Jag kommer nog aldrig att bli någon datafreak :( suck.
Ok, datorn tog mig ur nostalgin. 
Tillbaka till dagen idag. Mysfrukost, myspromenad (50 m efter 20 minuter påklädning) myskaffe och födelsedagstårta med Jenny, Roger och alla ni andra som var närvarande psykiskt och per telefon och givetvis facebook!
 
Hon klarade alla med ett blås whi, whi, whi!
 
 
Så himla naturligt! Varifrån ska en äkta UroPenna få sin present?
 
 
Fler fina presenter men här kommer number one!!! TaaTaaTaaam!
Åka/flyga med luftballong tillsammans med Prinsen! Nej, nej inte Carl Philip, inte alls. Det vore väl inget roligt. Nej med den riktiga prinsen::::: Prince Charming!
Så min älskade minsta unge! Jag är så lycklig att du överlevde, jag är så lycklig att du finns, jag älskar dig så mycket.
Det var ros.
Nu kommer ris. Du måste sluta äta godis, sluta vara piglet, erkänna och känna att du är bra, Fine! Du fixar det mesta och det du inte fixar är väl inte värt att fixas med :)))
 
Mer saker har hänt denna underbara dag,
 
Den här lilla speciella tjejen har fått ny jobb!! Efter en arbetsvecka där hon jobbade två dagar, fick svininfluensan och blev jättesjuk. Orkade lite till jobb och fick fast anställning!!!!! Kommer nu hemåt och vi kan glädja oss åt våran speciella tös+zita+marcus+tvillingarna. På cykelavstånd nästan. Älskar dig min speciella tjej, jättemycket<3
Nu tar vi ett sexfaldigt hurra för våra fina och duktiga tjejer! Hurra! Hurra!Hurra!Hurra!Hurra! och Hurra!
Två kära vill gratta dig Joy! >
 
Kära älskade mamma och pappa! Vi saknar er så himla mycket.
 

Läggdags:)

Vi har tittat på något så skamligt som melodifestivalen. Joy somnade i Stefans knä tillsammans med Zita, jag har full förståelse för det. Jomenvisst! Cockies´n beans var ju som vanligt jättebra, resten var ---- inte så bra----. God natt och sov gott!

RSS 2.0