Vårat skafferi är färdigt :)

Käre maken säger: måste du flina så lyckligt hela tiden? Och så klart måste jag ju det, för jag är så nöjd! Och glad!

 

     Inte?   Då förstör jag gissningen med fakta :)     världens trevligaste och bästa hushållsrullehållare

 

160 000 barn har fått poliovaccin, skynda er och ge mer: klicka här

Jag målar skafferihyllor, käre maken målar skafferi :) Och vi är så himla nöjda, det kommer att bli jättefint och väldigt användbart. Hade man bara fått välja och vraka eller om man hade byggt ett nytt hus då hade skafferiet sett ut exakt som det gjorde i min barndoms Boängen. Vi hade det allra vackraste fina skafferi med en långväggen full med hyllor, en fönstervägg med ett sött litet fönster och vid andra långväggen stod ett bord, ibland med filbunkar på, ibland med krusbär som skulle snoppas, men mest var både bordskivan och golvet under täckt med ägg som skulle putsas. Mamma och pappa hade ju en lite äggfarm, minns inte om det var 2 eller 4000 höns, många var det i alla fall och mycket ägg blev det varje dag. De fick inte tvättas med vatten, vi hade speciella slippapper och putsade varje ägg rent och fint innan det gick vidare till Örebro Läns Äggcentral. De hämtade våra ägg varannan vecka i stora lådor som såg ut som plintar.

Vi hade en bra barndom. Inte mycket pengar, grejor eller godis, men bra! Vi hade tillgång till hela naturen som lekplats både sommar och vinter vilket vi också utnyttjade.

Och på tal om ägg! Våra fina ekologiska ägg som vi köper av Allan f d musiklärare numera pensionär. Dom ska förvaras i det nya fina skafferiet så klart.

Så ska vi ju ha alla fina burkar där, dock inte dom som mamma hade i skafferiet. Jag har samma burkar kvar, men de har fått en mer framskjutande ställning numera :)

men! Vi har tittat på Arga snickaren för första gången och det kan man ju konstatera: han har en annorlunda pedagogik. Vet inte om det hjälper på dem som inte är förberedda ? Men så klart! Jag skulle nog gärna ta en eller två, kanske fler rejäla (förvarnade) utskällningar om jag fick så mycket hjälp och så mycket fint + användbar kunskap.

För övrigt är väl den här dagen regnig :(

http://unicef.se/sprid-budskapet/blogga-och-utrota-polio  Det är naturligtvis jätte-jättebra att man läser och gillar och även visar att man gillar och ställer upp för dem som har det svårt. Men! Det kommer inte in några pengar på att man gillar :) Man måste också sätta in lite pengar exv till vaccin <3

Gå in på länken här och beställ vaccin så har du därmed hjälpt ett antal barn som annars inte skulle överleva :(

Debut! Vi har tittat på Solsidan för första gången någonsin, ok! Bara för att testa alltså. Och testen gick inte jättebra. Men jag kan hålla med om att Mia Skäringer är bra.

För övrigt har vi haft en fin helg trots fysiska störningar. I går firade vi Rasmus, idag har bästa vännerna varit här och fikat och planerat + att Jenny och Jocke kom hem en stund och kramades <3. Skafferiet blir så himla fint, men det tar sin tid och kräver sin man. Huset är ju byggt 1882 och på den tiden hade man inga vattenpass, vilket märks väldigt väl :(

Vi har också en massa djur som kräver uppmärksamhet, förutom våra tre hustyranner. Nja, två egentligen, för Valborg är ju väldigt försynt och snäll, raka motsatsen till Mr Cat, biggest in the world, king of the world, most beatyful in the world - ja helt enkelt bäst!!! Tycker han själv i alla fall :) Resten av djurvärlden är en väldig mängd fåglar, sädesärla bl a :), en stor räv som promenerar omkring lite självsvåldigt tycker jag, + plus alla våra fina rådjur och så en och annan älg. Så finns en finurlig liten rackare som är sambo med en annan liten rackare :)

 

alltså 2002 var vi bjudna till bästa vännerna på middag. Det var en lördag och jag var väldigt hispig :) Roger och Therese hade nämligen åkt till BB :))

Hela kvällen gick i nervositetens anda men strax efter 21.00 (tror jag) så föddes världens underbaraste Rasmus! Och idag har vi grattat honom till de 11! Usch vad fort tiden går :(

Roger, Henrietta och Rasmus kom hit och hade med sig glass och egengjord jättegod kladdkaka. Fika, god samvaro-kan livet bli bättre?

På Rasmus 5-årsdag hände det sorgliga att hans pappas mormor och min mamma dog. Hon var ju 83 år gammal och hade haft ett bra liv, men vi hade gärna haft henne kvar mycket längre.

Nu gläds vi i alla fall åt alla som vi har kvar, tänker på dem som är borta med kärlekens tankar och många fina minnen.

 

 

Jag har hittat min ungdoms favoritlåt och tycker lika mycket om den än!!!! Tyvärr är jag inget tekniskt snille, inte ens praktikant :) så jag kan inte länka tyvärr tyvärr. Men glad är jag ändå!

Dessutom blev jag så inspirerad så jag började söka efter en annan "utopilåt", som jag hört en enda gång och aldrig mera: Just a closer wolk with thee med Louis Armstrong. Och jag har hittat många bra inspelningar av just den titeln men dock inte mr Armstrong :( Så synd för den var verkligen storslagen!

Skulle vara något liknande Bygglov, Ernst m fl. Var väl någorlunda men absolut inte hoppaoleolehoppa oleole :(

Därefter har vi haft en diskussion som utmynnade i intet :( Käre maken och jag alltså) Före det ringde mina älskade Joy och Josse och vi hade "pratstunden" :)

Är orolig för världen i allmänhet. Är orolig för mina barn, barnbarn och mitt efterlängtade barnbarnsbarn i synnerhet :( Vilken värld lämnar vi till dem? Hur skall vi kunna återskapa? Ta tillbaka kunskaper- värderingar-naturtillgångar? 

Robin och Hannah! Värna om denne lille så välkomne, så oskyldige! Se på omvärlden, protestera-kämpa-låt inte lura er som vi har gjort :(((

Godnatt, sov gott mina nära och kära och självklart alla andra!

som dock inte är helt färdigt än. Men eftersom jag provmöblerade i morse så var jag ju tvungen att fota och det ena ger ju det andra så här får ni se nästan alla pallar i hela huset :)

 

             

     

 Pall nr 1: I skafferiet, nr 2 finns i två exemplar- en vid vedspisen och en vid öppna spisen. nr 3 är vid kistan i hallen, avsedd att knyta skorna på. nr 4 fick tillhöra en karmstol i kakelugnsrummet, klädd med lin men brukar ha grått fårskinn över. nr 5 en gustaviansk pall som tillhör det lilla kurviga skrivbordet - klädd i vitt lin, nr 6 pianopall klädd med hemvävt ylletyg. nr 6 finns i tre exemplar och är mina högt älskade vävpallar, denna tillhör mattväven  nr 7 finns också i fler exemplar (fyra tror jag) och är Ikeas exempellöst braa stegpall - hur användbar som helst. Det var dem jag hade bilder på. Att det sedan finns två pallar på tv-rummet, tre i växthuset och hur många som helst i ladugården det kändes lite överfödigt att visa. Men, visst Ok: jag är palloman :) Är någon intresserad så säljer jag också :) 

 

Mariestadstidningen gav mig första glädjekicken genom en suveränt bra och positiv artikel om Töreboda <3 Resterande glädjekickar fick jag av Facebook där min kära tvåa presenterar hela sin underbara familj och lite andra glädjande nyheter. 

Jag är absolut ingen "kändisjägare", avskyr när man tränger sig på människor därför att de på något sätt gjort sig kända. Men det finns två bloggar jag gärna läser, den ena är Charlotte Perellis och den andra är Magdalena Graafs. Och det beror på att dom är genuint intressanta och roliga båda två. Men man märker också väldigt tydligt vilka otroligt negativa människor som kommenterar? Självklart inte alla, men överraskande många? Jag önskar att jag förstod vad det är som är stimulerande i att yttra sig elakt och negativt om/till andra människor? Det är väl helt underbart när det går bra för folk, oavsett om de är kända eller inte? Vem önskar sin nästa otäckheter? Vem applåderar när någon snubblar? Vad består människovärdet av? Det man gör? Hur man ser ut? Vad man har för hudfärg? Familj? Ekonomiska tillgångar? Religion? Kön? Rakt eller lockigt hår? Glasögon? Märkeskläder? Slank? Missbrukare? Hemlös? Förståndshandikappad? Eller, eller, eller? Man kan rabbla i evigheter om olikheter, men nog måste man väl ändå ha kvar sitt människovärde ända in i döden? Det enda som sätter ned människovärdet i mina ögon är om man berövat någon annan/dra livet. 

Nej, nu får jag sluta filosofera och återgå till dagens sysslor som nog blir att måla mitt nya skafferi !!!!!

 

Jag känner verkligen för att springa ut och skrika ett antal Ronjaskrik :), men tyvärr så har jag en fot som är ungefär tre gånger vad den brukar vara så jag får vackert vänta. Eftersom mitt frikort gick ut 21 februari 2013 måste jag ju jobba hårt nu för att få ett nytt :( Åtminstone kunde man tro att det är så eftersom jag tillbringar så mycket tid på vårdcentralen. Vi har en jättebra vårdcentral och kanonbra personal de allra flesta, men det är ju ändå inte så kul att hänga där hela tiden. Men det var ju snudd på att läkaren skickade mig vidare i går em eftersom han misstänkte en propp i benet. Men eftersom han inte får något svar på provet förrän idag så fick jag åka hem :))) Han ringer idag om det behövs ett ultraljud på benet. Fy för den lede för att bli gammal :( Att man inte är ung längre, ok! Vacker har man ju aldrig varit så det är ju inte heller någon större förlust. Men att det börjar komma krämpor ungerfär som om man prenumererar på det är absolut inte alls OK.

Men solen skiner, det är ren glädje att tvätta och hänga ut, att vattna de spirande pelargonerna, att sätta lökar och så fröer. Så finns det givetvis tråkjobb också. Att åka till Igelstorp med husvagnen är ett tråkjobb, men det måste ju göras.

Ha en bra dag i solskenet alla.

Ingen har än åkt hem, men de är allihop ned till Jenny och Jocke och äter frukost. Det har varit en häftig helg och en häftig fest. Hur rolig som helst utan en enda droppe alkohol :) Och det är tänkvärt :)

Jag skulle väldigt gärna vilja uttrycka min känslor med ord eller bild; men! (tony irvine) jag är osams med min nygamla mus :(

Vilket innebär att: den där (j...a musen) bestämmer mitt liv, åtminstone mitt dataliv, tex vilka bilder jag publicerar och i vilken storlek. Ett försök till:

    

 

Bild 1: huvudpersonerna Rolf och Asta, 70+70=140 år! Bild 2: barnbarnsbarnen :) (det lilla ljus jag har) - helt underbart, mina ögon svämmade ofelbart över :) Bild 3: de yngsta barnbarnen: Bild 4: far Rolf, son Mikael, svärson Leif. Bild 5: familjen Svärd (det blev en riktig miss, första barnet Helena stod lite fel och käre maken missade henne) förlåt Helena, det var absolut inte meningen :(

Men! Facit: en helt underbar fest och till stor glädje för egoistiska mig: stolt, stolt, stolt:)

Nu är nu. Alla har åkt hem. Saknaden är som vanligt, STOR. Och man har inom sig en väldig känsla för varje underbar individ i familjen :) Så glad, så stolt. Tack till Annelie, Mikael, Jenny, Joachim, Mirijam, Anna-Lotta, Fredrik, Joel, Linda och så min underbara vävkompis Nellie! Med på festen i fredags var: Roger, Henrietta och Rasmus:) Saknade var: Sus, Kenneth, Josefine, Robert, Linus, Jenna med familj, Veronika med familj, Rebecka och sist men dock inte minst (bara från början) Joy och Stefan. Många nämnda, ingen glömd :) Att man kan älska och har så många att älska: stort tack till livet.

 

 

 

 

Vi hade en genommysig kväll och ni två saknades<3 Nu far vi till nästa fest och du får pyssla om din fina sambo.

Här har det kommit en dm snö och det känns inte alls bra. Bara att hoppas på att det smälter bort omgående :(

Ha en bra lördag alla!

 

snön bara vräker ned och det är grått trist och kallt. Och jag väntar inte på Let´s dance :) Jag väntar på något mycket roligare, nästan hela stora familjen :)))) Svenskfransk fisksoppa med vitlöksbröd, borden dukade för 14 älskade familjemedlemmar + mig själv då! Det är inte så himla ofta sådant händer men desto tacksammare NÄR det händer. Ha en fin fredagkväll alla <3

 

sjunde dagen med ögonsalvan och härmed kan jag till min stora glädje säga: jag mår mycket, mycket bättre :) Idag har jag städat, dammsugit och tvättat golv, vävt en bra bit trasmatta och fållat tio tabletter och två löpare samt lagat en hel del som fått ligga ett bra tag. Det är så skönt!!! att orka!!!

 

Detta var 6:e gången på ett par tre veckor, fy för den lede vad trött jag BLIR! Idag visade det sig att jag hade hela vänster hörselgång full med var o vax, inte alls underligt att ögonen är helt inflammerade och att jag är så täppt i näsan :( Så går det när man är gammal och öronen är så vana vid sjukdom så att dom inte ens värker. Hör jag ju inte heller på det örat :) Och jag funderar starkt på att sluta höra på det andra också :) Så mycket tokigt och elakt man får höra jämt :)

vad fasen tryckte jag på för knapp nu då?

att få upp den här besten ur vaken :) 6 kg och 107 cm, vad sägs om det? Stort grattis Nellie, du är verkligen en naturbegåvning vad du än tar dig för<3

 

 

Här hemma har det inte hänt så mycket idag för käre maken har varit hängig, ont i ryggen och ont i magen. 

slutade i en fin söndagkväll! I morse blev jag så ledsen, jag läste något som jag inte riktigt förstod men som sved. Därefter vaknade käre maken och var på ett väldigt dåligt humör, vilket jag omgående i vanlig ordning trodde var mitt fel. Ungefär så fortsatte dagen. Men sen eftermiddag ringde min Suz och det kändes som om jag fått en present! När vi då satt och pratade om en massa viktigt så knackade det på fönstret och utanför stod Joy och Stefan! Prata om att få fina presenter-tre på varandra!

God natt, sov gott!

och jag kom på att dagens datum är 5 april och min Rebecca fyllde år den 3 april? Det måste bero på demens, ögoninflammation eller annan stollighet: men! nu vill jag i alla fall fira våran kära Rebecca som fyllt 27 år den 3 april. Vi älskar dig och behöver dig men vi är som vi är :(

Jag skulle gärna vilja vet hur man får en stor familj att fungera även i vuxen ålder? Jag menar hur svårt kan det vara att förstå varandra och varandras olikheter bara inom familjen? Ok! Jag fattar att nordkorea har svårigheter när man inte ens kan vara sams inom Mariestads kommun!

 

Och jag springer på vårdcentralen :( I morse när jag vaknade såg jag ut som en hamster med svullna röda kinder och ögon, inflammation på båda ögonen. Jag har haft tendenser till det i ca 14 dagar men brukar kunna klara det med saltsköljning. Men nu hänger det varpåsar ner på kinderna så det blev pc-droppar. När jag ändå var i farten så kutade jag in till sjukgymnastiken också --- nej, jag bara skojar, jag hade redan en tid där för att få andningsträning. Jag är ju så lat så jag orkar inte ens andas ordentligt :).

Dock var det ju -10 när vi vaknade helt i riktig vinterstil. Och jag plockade ut min fina olivträd i GÅR :( Idag har vår käre elektriker varit här och förgrejat lite för skafferiet. Det känns så himla bra att få ett rejält gammaldags skafferi, även om det blir litet :) Det blev svar till dig Robin. Vi gör inte om något alls, vi bara bygger ett skafferi :)

God natt sov gott alla

Först visar jag några efterbilder på påskpyntet här, som ju inte var i några mängder.

 

 Och den avslutades med dunder och brak med påföljd att jag idag sitter som en blåslagen zombie och har uppenbara problem att gå och att röra mig. Bula i huvudet, svullen kind, vänster arm inkl armbåge blå och smärtar när jag rör den och så en stor svullen blodutgjutning under vänster hals. Båda knänen ömmar när jag går och höger revben ömmar rejält. Men jag har inga brott någonstans :) 

Man ska ju ha lite tur också när man snubblar över en brädhög och har två tunga murgrönor i händerna! Och nu är i alla fall samtliga murgrönor ute på altanen och väntar på sina svettiga kompisar, lagerträdet och olivträdet :)

Joy och Stefan krattade vid bassängen och käre maken tog undan den jul som varat in till påska: alltså julbocken med sin fina släde.

Vi har haft en underbar påsk. Långfredagen var det bara slapp, yatsy, prat, skratt och Let´s dance!!! En härlig dag. Påskmiddagen blev lasagne och päronmos som en ren och skär hyllning till favoriterna Stefan och Jocke <3

 Påskafton däremot blev mer avancerad matmässigt och det tog faktiskt hela dagen i anspråk. Men gott blev det och även om käre maken får ta på den stora äran av en utsökt god lammstek med ännu godare sås, jättegoda köttbullar och en härlig Jansson, så får Joy ta på sig äran av att ha stekt de goda köttbullarn och den goda prinskorven. Själv gjorde jag rödbetssallad med chevréost och rostade valnötter och pumpakärnor, guacamole, vitlökssill och lax med sallad till. Stefan var jätteduktig att duka och snitsa till lite fina servetter, så här har vi haft lagarbete. Så kom den större delen av familjen Limnell: Leffe, Eva, Emelie, Niklas med fru Stefanie och son Elwod, därefter kom hela familjen Tapper, Dinge, Jenna, Mikaela och Enyo. Och vi hade en jätterolig kväll som vanligt med det här gänget. Och hur många år vi haft den här påskaftonstraditionen är det ingen som minns. Men vi gissar på 23 år!

Påskdagen blev den traditionella Kinnekulleresan och besök på Falkängen utan kontanter. Det var sevärt och billigt.

På kvällen lite bingolotto och därefter lite prat, skratt och mat med Jenny och Jocke. Och så var vi framme vid annandagen som jag ju började att berätta om :(

Så går det när man är nykter och ordentlig :)

Kameran har varit bortglömd hela helgen men Joy skulle skicka lite kort så ni får se en och annan bild kanske senare.