Ännu en helg över.

En fin, väldigt fin helg. Så många kära både i verkligheten och i telefoniheten, även i cyberrýmden. Tack alla, det känns verkligen i hjärtat!
Idag för 27 år sedan var en måndag. Jag var av naturliga skäl dåligt medveten hela dygnet, men jag har två mycket starka minnen: de väcker mig, de skriker (tycker jag)" Siw vakna, du har fått en dotter! "  Så klart, det visste jag väl! Låt mig sova. Ungefär! Och sov gjorde jag väl hela dagen ända tills dörren öppnades och jag hörde en kär röst säga: " Mamma!" Med skräck! Det var min Suz. Min kära Etta! Hon var inte riktigt beredd på mitt tillstånd men hon kom och jag minns det så väl med glädje. Men jag orkade inte, orkade inte prata, inte krama, men idag min kära kan jag säga att jag har det minnet som en diamant i mitt inre.

Jag minns också när de körde in min stora säng till Joys lilla kuvös, öppnade en lucka i kuvösen och jag fick känna på henne, smeka henne, känna hennes hjärtslag. Ännu en liten dotter, men ack så liten. Och så mycket ångest och oro, men till slut! Ett år senare och resten av år och idag: Hon lever, hon är jättefin, hon är lika duktig som sina syskon, hon gör ett otroligt jobb, hon har en så himla fin sambo -------alltså vi är så glada och ödmjukt stolta

alltså mitt i alla minnen och all kärlek råkar jag snudda en j.......a dataknapp och då förstora all text? Och därefter återgår? Jag kommer nog aldrig att bli någon datafreak :( suck.
Ok, datorn tog mig ur nostalgin. 
Tillbaka till dagen idag. Mysfrukost, myspromenad (50 m efter 20 minuter påklädning) myskaffe och födelsedagstårta med Jenny, Roger och alla ni andra som var närvarande psykiskt och per telefon och givetvis facebook!
 
Hon klarade alla med ett blås whi, whi, whi!
 
 
Så himla naturligt! Varifrån ska en äkta UroPenna få sin present?
 
 
Fler fina presenter men här kommer number one!!! TaaTaaTaaam!
Åka/flyga med luftballong tillsammans med Prinsen! Nej, nej inte Carl Philip, inte alls. Det vore väl inget roligt. Nej med den riktiga prinsen::::: Prince Charming!
Så min älskade minsta unge! Jag är så lycklig att du överlevde, jag är så lycklig att du finns, jag älskar dig så mycket.
Det var ros.
Nu kommer ris. Du måste sluta äta godis, sluta vara piglet, erkänna och känna att du är bra, Fine! Du fixar det mesta och det du inte fixar är väl inte värt att fixas med :)))
 
Mer saker har hänt denna underbara dag,
 
Den här lilla speciella tjejen har fått ny jobb!! Efter en arbetsvecka där hon jobbade två dagar, fick svininfluensan och blev jättesjuk. Orkade lite till jobb och fick fast anställning!!!!! Kommer nu hemåt och vi kan glädja oss åt våran speciella tös+zita+marcus+tvillingarna. På cykelavstånd nästan. Älskar dig min speciella tjej, jättemycket<3
Nu tar vi ett sexfaldigt hurra för våra fina och duktiga tjejer! Hurra! Hurra!Hurra!Hurra!Hurra! och Hurra!
Två kära vill gratta dig Joy! >
 
Kära älskade mamma och pappa! Vi saknar er så himla mycket.
 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag vet att jag har blivit lite tjock men det beror snarare på för mycket kolhydrater i form av pasta och snabbmat än godis...och för lite träning och motion på det 😞. När man inte har haft ork att ta tag i något av det så blir det som det blir och jag gillar inte mig själv alls just nu men är i varje fall på väg upp och åt rätt håll och håller stenhårt på vår matutmaning och mer motion.

2013-02-05 @ 14:40:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0