Jag har väl inte varit på topp precis idag, men käre maken har fått desto mer gjort. Lagat gräsklipparen (i grevens tid) kört en massa skrot till tippen, satt upp en hylla på lilltoan (för mina älskade inredningstidningar) m m. Han är duktig han :)

Jag hade ju gärna velat vara både i Nyköping, Oskarshamn, Visby och Koldemo idag! Men tyvärr, man kan inte klona sig och det är väl en j...a tur när det gäller mig :) EN sån som jag räcker gott och väl åt mänskligheten. 

Har i alla fall kört en racer i växthuset, kollat "sjuklingarna" och fått begrava två :( Men för övrigt så är allt bra och jag har faktiskt satt ut fyra pelargoner på altanen-långt långt före tillåten tid! För att kolla helt enkelt, huruvida växterna klarar tidig vår, hård nattkyla m m. 

Det är maj-underbara maj! Som givit mig så mycket, en god vän, en pappa, en älskad dotter, en älskad dotterdotter och en älskad dotterson. Och det blir i maj som jag kommer att få mitt första barnbarnsbarn!!!! Såklart det kommer att gå bra, så klart det blir en toppenfin liten tjej - vad annat kan bli av så fina föräldrar? och farföräldrar? och farmorsföräldrar??? En sak är säker, om det blir en liten kille så är det en toppenkille!

En sorgsen och vemodig tanke blir till den du skulle ha varit, mitt fjärde barn, min andra son: Markus Daniel. Som dog en timme före förlossningen och därmed lärde mig vad sorg var. Och vad som är något värt här i livet. Många många gånger skrek mitt innersta: varför? Vad finns för mening med att ett litet efterlängtat barn dör? Nu, 32 år senare, förstår jag ju att meningen var att lära oss sätta värde på sådant som ej kan köpas för pengar: frisk luft, kärlek, att få barn, att få leva i lugn och ro i ett bra samhälle, att kunna gå ut i en helt underbar natur, att få leva i en underbar miljö och så mycket mera som man inte tänker på varje dag men som ändå är livsviktigt.