men vi har också firat Fars dag så klart. 

Vi var dock på Österliden med flera vändor, den första var det bara Egon och så allra bästaste vännen Kjell. De körde golvuret till Bengt, och mängder med andra saker till Österliden. Så var käre maken och jag där och började skura pannrummet (troligen damm sedan 1960). Vardagsrummet är klart nu och så ljust och vackert att jag känner mig glad bara att skriva om det.

Firat Fars dag med Jenna och hennes härliga familj - som också hjälper oss mycket - bl a med att köra bort allt som vi fick kvar efter loppisen <3 Guld värt!

Fått en fint mess från kär släkt där de sa att de inte längre röstade på Sd därför att det brändes asylboenden..... Sådant glädjer mig enormt mycket, fel kan alla göra - stort är att erkänna sina fel.

I morgon blir det byte av bank. Nordea har i många många år varit vår kära bank, tyvärr har de de senaste åren tagit mer hänsyn till sina aktieägare, sina direktörer och andra höjdare än oss bankkunder. Man har använt både våra pengar och vårt arbete (för vi har ju skött våra transaktioner helt själva - t om insättning av kontanter) man har lånat av våra pensioner och löner och så skott sig själva helt otroligt mycket. Tack för de bra åren, skäms för de fula åren. I morgon är Nordea åtminstone två kunder fattigare.

Käre maken känner sig väldig glad, han har fått många vackra kärleksfulla cred den här dagen, hans hustru tycker gåvan till UNICEF var den bästa (Suz) han tycker allihop är de bästa :)

Joys vackra kväde är också en av de bästa, Jenna med familj också en av de bästa...... Ni måste förstå hur varenda liten hälsning, varenda present som är given med omtanke och kärlek är de absolut bästa från er alla <3

Först: vill jag ge en jättekram till min underbara Pyttis som är så duktig och klok! Så himla lik sina syskon så jag är superduperstolt över mina barn!!!! 

Sedan vill jag ge en jättekram till mina helt otroliga barnbarn: allihop, den ena duktigare än den andra - så helt underbara barn så jag tror inte det är sant!

Så var det slut med egot:

Niklas Strömstedt: Helt otroligt bra ikväll, och stort tack för ditt mycket tydliga stöd MOT nazisterna. 

Jag har alltid gillat Så mycket bättre men ikväll tog det sig upp en dimension; ni visade väg mot våldet, hatet och nazisterna!

Så vill jag också ge mitt bidrag till morgondagens Fars dag:

Kära älskade Pappa! Stort tack för att du fanns för mig och för att du gett mig så starka friska gener :)

Kära älskade make, min Egon: dig vill jag utmärka till den allra bästa Pappan som någonsin funnits, till ALLA barn! Vi älskar dig så oerhört mycket, alla vi och jag är så ödmjuk inför att ha fått vara mamma......

Men vi har många fler pappor i familjen och jag skulle faktiskt vilja utnämna två till - på andra plats så att säga:

Mikael Svärd och Stefan Larsson: Ni två är också helt underbara pappor och människor! Stort tack för att ni finns och för att ni finns i vår härliga familj.

Självklart är inte det här en rangordning, jag tycker att hela familjen har en hel rad underbara pappor.

Inte att förglömma Robin--som kämpar med sin lilla familj, Roger.. som kämpar på ett annat sätt för sin familj, Joakim som är en fin ganska nybliven pappa och självklart alla ni andra som ännu inte blivit varken pappa eller mamma men som är så himla underbara!

Den här bilden lade jag ut på fb ikväll som ett svar på en utmaning. 

1975 var året och då hade jag med mig tre av mina älskade barn och visste inte hur många och kära och fina ni skulle bli!

Vi har varit i Arbrå, vi har umgåtts med älskade barnbarn och ett älskat barnbarnsbarn <3 Det har varit helt underbart och vi ångrar inte en sekund att vi släppte den jobbiga flytten för att ägna oss åt kärlek istället. Men det var också saknad och oro, så klart! Jag kan ju inte ens för en sekund bara njuta :(

Men kontentan har ändå varit fin och bra och kärleksfull! Tack älskade ungar för allt ni tillför världen!

Därefter har vi jobbat. Vi bröt upp golvet i groventren (altangolv inomhus) och dammsög, dammsög, dammsög!!!! Massor med skräp, skit, grejor, pengar (enkronor) hårsnoddar och tyvärr jord fanns där..... Det känns som om vi kanske städat efter andras skit ok! Det har vi gjort - men vi orkar liksom inte bråka om det. Vi hade kanske kunnat vara tuffare vid köpet.....

Men ändå är vi vid gott mod, känner att huset vid Österliden behöver omvårdnad och kärlek men kommer att ge oss det vi behöver: ork, glädje och tid <3

Någon timme senare: jätteledsen för att en älskad person gör en människa så illa..... jag fattar liksom inte varför? Att någon kan drabbas av känslor som man inte ens anat fanns - visst ok! men varför göra illa och skada den man levt med i över 35 år?