Inte så att det inte finns jobb utan det är så tomt i huset efter alla glada skratt och härliga frukostar. Det är så illa att det ekar här och även inom mig. Men men! Det är gamlingars lott, så är det bara. Jag tycker väl ändå att vi är väldigt lyckligt lottade för vi har ofta barn och barnbarnen hemma. Till vår stora glädje!



Hjärtat håller också en titt ut om det möjligtvis kan komma någon rolig människa och pigga upp henne och matte lite!
Joy! Lilla gumman! Det är dags att ta fram Jag-är-bra boken och börja skriva. Om du glömt hur man gör så får du börja från början med att läsa. Puss!