De sista veckorna HAR varit jobbiga känslomässigt, men det är ingen ursäkt att GLÖMMA sina allra käraste vänner?

Lilían och jag hade bestämt att vi skulle grilla igår! De skulle ha med mat att grilla, vi skulle stå goda röror, sallader, bröd m m. Fin sommarkväll var det också. Men idioten jag hade totalt glömt bort alltihop. Jag ringer Joy på jobbet och vi bestämmer att träffas i Skövde 16.30 för att gå ut och äta. Som tur var så ringde Lilian och frågade när de skulle komma? Kan någon förstå hur jag kände mig då? Kan någon förstå hur jag kände mig hela kvällen? Så pinsamt men jag lovar och svär: jag gjorde inte så med flit, absolut inte!!!!! Och jag ska kompensera er resten av mitt liv!

Jag börjar med att bjuda er till den restaurangen vi var på i går; Glädje. Så trevlig och så kanongod mat! Dessutom närproducerad och varje rätt på á lá carten var ordentligt beskriven med hemort, tillagningssätt och tilltugg. Jag åt kycklingfile från Tibro med rostade primörer (kommer inte ihop gårdens namn) men det var pyttesmå morätter, det var pyttesmå lökar, sparris, en supergod potatisröra på färskpotatis. Käre maken och Joy åt varsin entrecote från en gård utanför Skövde, hemgjord pommes chateu, och hemgjord bearnise serverad ur en liten syltburk. En stor ale och ett glas husets vin dracks till och smakade så bra alltihop så det blir abslut fler gånger. Först ut blir alltså Kjell o Lilian, bestäm datum och den här gången ska det skrivas upp ordentligt.

Förmodligen försöker hon hålla sig för skratt åt mig, jag har säkert sagt något dumt.

Entrecote

Kycklingen som kan rekommenderas med glädje hos Glädje!

Kvällen avslutades storgråtande framför tv:n och den norska konserten, jättevackert och tårigt. Allra sist sjöng Åge Alexandersen Lys og varme och alla sjöng med och alla hade tårar i ögonen, en helt otroligt stor stund av stora känslor.