I vilket fall som helst så fixar Joy Stockholm, jag menar har hon klarat två dygn med tunnelbana och buss, så kommer hon ju självklart att klara resten :)

Jag har fått väldigt fina kort från käre bror, men har inte vågat lägga dem på bloggen. Rent tekniskt alltså! Jag är för dum-dum när det gäller teknik.

Läser f n en annorlunda bok som heter Sjön utan namn, författare Kjell Johansson. Har nyss börjat men den verkar jättebra. Återkommer när den är slut :)

Tänker mycket på familjen i Sandviken som blev så illa behandlade, här i vårt eget land! År 2011! Man hade ju kunnat svära på att vi numera var relativt fria från bigotterier och religiös fanatism. Men det verkar som om det är här en månghövdad hydra och det verkar också som det sprider sig med vinden. Men! Som min kära tvåa sa: Okej! Det här fallet är felbehandlat, men tänk på alla de barn som man INTE har anmält exv flickan Louise i Växsjö! Ja, så är det ju. Det är ju fler som inte får hjälp än som får. Men jag tänker hela tiden på barnen. Varför måste man skilja dem från mor o far i allra första hand? Hade man inte kunnat få någon hemma-hosare eller annan hjälp att sova hos flickorna och låtit dem vara kvar i sin miljö utan att bli så separerade? Jag har en fruktansvärd respekt för snabb-separation för barn! Tror att det skapar otroliga svårigheter i framtiden. Det MÅSTE helt enkelt finnas mycket mer värdiga och respekterande tillvägagångsätt UTAN att utsätta barnen för fortsatta övergrepp. Enligt mitt sätt att se det så är den här typen av omhändertagande ett fruktansvärt övergrepp. Och tyvärr! Har jag sett det ske mitt fram för näsan utan att kunna göra ett skit. Utom skriva, överklaga, skriva, kräva, överklaga!!! Är det någon som tror att det hjälpte? Nej, det gjorde det inte! Det ena barnet har klarat sig bra, men det minsta!!!

Jag känner mig ledsen och maktlös!