ta ikapp 6 år? Det syns på precis allting här att jag inte orkat och givetvis orkar inte käre maken med allting heller. Det är tråkigt men vi har ändå börjat i en ända så får vi hålla på till dess det är någorlunda i ordning. Sedan finns det ju glädjeämnen som i stort sett sköter sig själva och glädjer oss för var år som går:

      

De sista fyra bilderna kan man glädjas åt året om :))

Självklart har jag ju en massa-massa mer att glädja mig åt, det gäller bara att stoppa upp när orkeslösheten inträder och istället titta på allt som är gjort och allt som är roligt. Kudden t e x på kistan där Daisy ligger har jag sytt nu i veckan. Jag är löjligt förtjust i Dalarna i allmänhet och dalahästar i synnerhet.