I första hand för att inte få träffa Signe här hemma i början på juli. I andra hand saknar jag hela familjen Nyström-Eriksson som vanligt. Så saknar jag ju alla mina nära och kära, men är så nyfiken på det nya lilla undret. Därefter är det jättemycket jag saknar; sammanhållning, ärlighet, omtanke, familjekänsla, barnen-barnen de unga levande underbara unga och små.

Men jag saknar också tradition, jag saknar vördnad för ålder och sjukdom, jag saknar ärlighet, jag saknar omtänksamhet.  Ja. så är det, Jag är ledsen för den fest/sammankomst jag inte fick hålla för min käraste SuzEttan när hon fyllde jämna år förra året. En del av mig förstår, en del är väldigt ledsen.

Jag hade så gärna velat ge henne en oförglömlig fest. Men så vet jag ju också hur det kunnat bli. Så det var väl klokt att avblåsa. Och fortsätta hålla ett lugnt och fint liv.