Just den här tiden på året så saknar jag dem mer än vanligt. För nu blir 11 år sedan de gick bort. Pappa 1 mars och mamma 20 april. Kortet är taget i deras radhus bara en kort tid innan de flyttade till sitt senorboende. Och bara ett år efter så dog båda :( 

Jag är så tacksam för de sista åren för vi hade så fin kontakt då och jag bestämde mig för att välja de bästa stunderna och minnena från min barndom, låta resten falla i glömska.

Och nu, när jag själv är så pass gammal så inser jag också vilken himla fin barndom jag hade och vad mycket trygghet jag fick med mig. Tack än en gång kära föräldrar för vad ni gav mig!

 

 

I går kväll var jag på något trevligt: Prat & tjat, mötesplats för handarbetsintresserade. Det var mysigt och det kommer jag definitivt att fortsätta gå på.

Det är något alldeles speciellt med Lyrestad. En så genuin sammanhållning och omtänksamhet. Jag har nog inte trivts så bra någonstans sedan jag var barn och bodde i Berga utanför Eskilstuna. Där var det samma stämning och gemenskap! Visst hade vi en massa fina år i Levsäng och jag älskade det. Men trivdes aldrig superbra i Töreboda. Kände mig alltid utanför på något underligt sätt och det säger faktiskt min son att han också gör. Så kan det vara, men jag är glad för den tiden vi får här.