Test igenđ
Jag har mer eller mindre bott i tvÀttstugan den hÀr veckan. Alla lakan Àr fÀrdigmanglade, alla gÄngklÀder Àr strukna. Och nu jobbar jag för fullt med mina Àlskade gamla textilier, dukar mm i vitbroderi, venetianskt broderi mm mm. Vill man vara fin fÄr
man lida pin, sa alltid min ordsprĂ„ksĂ€lskande mammađ Det fĂ„r jag anvĂ€nda hĂ€r. Men varför mĂ„ste jag ha sĂ„ mĂ„nga? Och varför mĂ„ste jag alltid sjĂ€lv rita alla mönster? BĂ„de till klĂ€der, dukar mm. Ăgonen Ă€r inte vad de har varit đ©
Men den hÀr gamla trotjÀnaren har fungerat absolut felfritt sedan 2 maj 1981. DÄ köpte vi den i Hjo. Vi var ute och för första gÄngen pÄ flera veckor, jag hade ju varit sjuk som vanligt, lunginflammation och öroninflammation . Och jag var deppig dÀrför
att jag hörde sĂ„ dĂ„ligt. Hörseln blev inte bĂ€ttre men jag slapp stryka lakanen som jag gjort förut. Jag minns den hĂ€r dagen sĂ„ vĂ€l dĂ€rför att den lille pojken i min mage var livligare Ă€n han varit pĂ„ lĂ€ngeđ
NÄgra veckor senare, den 29 maj, 16.15 föddes han tre mÄnader för tidigt och dog en timme före förlossningen.
Det var min första stora sorgđą och jag kommer aldrig att glömma den lille som vi hade givit namnet Daniel Markus. Vi fick ingen grav, det fick man inte nĂ€r barnet inte var fullgĂ„nget, men prĂ€sten vĂ€lsignade honom i Minneslunden och det Ă€r jag tacksam
förâ€ïžâ€ïž
Nu hÀrjar pekfingret igen.
Kommentarer
Trackback
